Politiker stöder våldtäktsdömd på Facebook

Flera offentliga personer, däribland politiker och journalister, har gått med i en stödgrupp på Facebook för en man som fällts för våldtäkt i både tingsrätt och hovrätt i Sverige. Stödgruppen menar att mannen är oskyldig.

Det var i februari förra året, under Jokkmokks vintermarknad som två unga svenska kvinnor, båda i 20-årsåldern, anmälde två norska män i 25-årsåldern för våldtäkt.

Kvinnorna kände inte varandra sedan tidigare, men båda har berättat att de vid olika tillfällen blev våldtagna av samma man. Under en av våldtäkterna ska ytterligare en man ha deltagit.

Båda männen nekar till brott, men dömdes till fängelse i Gällivare tingsrätt. Männen överklagade domen till hovrätten som skärpte straffen till fyra år och sex månader respektive tre års fängelse.

Männen sökte resning hos högsta domstolen och hävdade bland annat att det hade varit problem med tolkarna som skulle översätta deras samiska till svenska och att det kommit fram nya bevis.

I resningsansökan ifrågasätter deras advokat också varför kvinnorna valde att följa med männen till en enkel stuga möblerad med sängar. Men Högsta domstolen valde att inte ta upp ärendet.

Facebookgruppen som stöder en av männen, har 76 medlemmar. Bland dem finns anställda på Sametinget, vid polisen, kommunpolitiker och journalister i Norge.

På sidan kan man läsa kommentarer om att det är de våldtagna kvinnornas fel att en av männen blivit fälld, och att en av kvinnorna bara varit ute efter att få ut pengar i skadestånd för att resa utomlands.

Sylvia Blind, ordförande i Jokkmokks sameförening, tycker att det svenska rättsväsendet har gjort fel.

– Just nu känner jag att jag kan ge dem mitt stöd, tills motsatsen är bevisad, säger Sylvia Blind, till Sameradion.

Kommunpolitikern Berit Marie Eira anser inte att hon tar ställning genom att vara med i stödgruppen.

– Jag ser inte att jag tar ställning för att jag följer det som skrivs på Facebook, det skulle i sådana fall innebära att jag inte skulle kunna lyssna på radio eller läsa tidningar, säger Berit Marie Eira till Sameradion.

Øyvind Lorentzen, länsman på polisen i Kautokeino ser inte heller något problem med att en av deras anställda varit aktiv i stödgruppen, eftersom den personen för tillfället är tjänstledig.

– Hon har per dags datum inget anställningsförhållande hos oss. Hon är ute i permission och vad folk gör då får de stå för själva, säger Øyvind Lorentzen.

En av kvinnorna har efter våldtäkten flyttat från den norska byn där hon bodde. En av anledningarna är att släktingar och vänner till de dömda männen har anklagat henne, både på internet och personligen, för att ha satt deras vänner i fängelse.

Sameradion har också varit i kontakt med Dievddut, mansföreningen i Kautokeino som skapats med syfte att jobba förebyggande mot våldtäkter och övergrepp på kvinnor. Anton Dahl, vice ordförande i Dievddut och ledamot i kommunstyrelsen i Kautokeino, svarar inte i telefon när Samradion söker honom.

Inte heller kvinnoorganisationen Sámi Nisson forum, som arbetar med liknande frågor, vill kommentera frågan.

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet,  säger att offentliga personer bör vara försiktiga med sina aktiviteter på sociala medier.

– Jag tycker generellt att man bör ha otroligt mycket på fötterna innan man skåpar ut en person som i domstol har bedömts som brottsoffer som lycksökerska, både moraliskt men också juridiskt. Det ska man bara göra om man är säker på att det är sant, det är otroligt allvarligt om man är fel ute, säger Mårten Schultz, till Sameradion.

Ekot

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".