Gymnasierna får slåss om eleverna när valen blivit fler. Foto: Jessica Gow/Scanpix.

Reklam friskolornas vapen när eleverna sviker

Många fristående gymnasieskolor har svårt att överleva på grund av elevbrist, vilket Ekot har berättat om i veckan. De skolor som har möjlighet satsar nu därför allt mer på marknadsföring, vilket i sin tur kan få negativa effekter för skolornas elever.

Patrik Waldenström är vd för en stiftelse som äger Vackstanäsgymnasiet i Södertälje med ett par hundra elever. Han säger att det läggs mer resurser på marknadsföring än vad han tror allmänheten känner till.

– Mycket, mycket mer än vad som normalt nämns i media i alla fall.

Vad lägger ni?
– Vi lägger ungefär en halv miljon kronor på marknadsföring plus ganska många medarbetare. Det är inte mer än genomsnittet, tror jag, säger Patrik Waldenström.

Det finns inga officiella uppgifter på hur mycket gymnasieskolorna lägger på marknadsföring, men enligt statistik från Sifo har den största friskolekoncernen som lagt mest pengar på reklam i olika medier i år spenderat mer pengar på reklam än både Göteborgs och Uppsala universitet.

Den årliga gymnasiemässan i Stockholms län, som är de fristående gymnasiernas främsta plattform för att locka elever, växer sig stadigt större med dyra kvadratmeter, trots att eleverna blir färre.

Det fristående KF-gymnasiet i Stockholm, med för närvarande 230 elever, har sedan ett par år tillbaka börjat öka sin budget rejält, gällande marknadsföring.

– Vi har under de senaste åren haft tunnelbanekampanjer. Vi har satsat hårt på gymnasiemässan och anlitat en reklambyrå som hjälpt oss med vår monter där och våra kampanjer i tunnelbanan. Vi har även gjort direktreklamutskick, startat ny hemsida, gjort en Facebooksida för att synas och märkas, säger vice rektor Ann-Sofi Pettersson.

Tack vare att KF-gymnasiet har ett moderbolag som har kunnat skjuta till pengar till marknadsföringen har friskolan inte behövt skära ner på verksamheten på andra håll.

Men enligt Patrik Waldenström, vd för stiftelsen som äger Vackstanäsgymnasiet i Södertälje, kan det pågående fenomenet med allt mer marknadsföring, som drivs på av de större vinstdrivande koncernerna, få negativa konsekvenser för eleverna.

– De pengarna man får för att bedriva undervisning lägger man en del av på marknadsföring. Färre lärare, färre assistenter, kanske mindre elevhälsovård.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".