1 av 2
Europeiska Rådets ordförande Herman Van Rompuy. Foto: Yves Logghe/Scanpix.
2 av 2
Frankrikes president Francois Hollande, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Italiens premiärminister Mario Monti innan EU-toppmötet på onsdagen. Foto: Scanpix

van Rompuy: Ingen vill se euroobligationer ännu

Litet steg mot fördjupat samarbete
2:26 min

Vid gårdagskvällens EU-toppmöte tog euroländerna ett litet steg mot ytterligare finanspolitiskt samarbete. Frankrikes nye president Francois Hollande hörde till de som pläderade för införandet av euroobligationer, alltså ett sätt för euroländerna att dela på bördan av varandras statsskulder.

Euroobligationer är inte bara ett resultat av ökad ekonomisk integration, säger Francois Hollande. Det är också ett sätt för euroländer som Italien och Spanien, med höga räntor, att lättare få lån på marknaden.

Många ekonomer och andra hävdar att den pågående eurokrisen tydligt visar att de 17 euroländerna måste samordna sin ekonomiska politik mer.

Vid EU-toppmötet i Bryssel enades stats- och regeringscheferna i natt om att ta ett litet steg mot en fördjupad monetär union.

– I juni ska vi rapportera om de huvudsakliga byggstenarna och arbetsmetoderna för att nå det målet, sa EU:s valde ordförande Herman van Rompuy.

Till EU-toppmötet i juni ska det komma en rapport om de huvudsakliga byggstenarna och arbetsmetoderna för att nå målet om ett fördjupat monetärt samarbete i eurozonen.

När det gäller euroobligationer konstaterade Herman van Rompuy i natt att euroländerna drar åt olika håll.

Tyskland är starkt emot, inte minst för att det lär bli dyrt för tyskarna om euroländerna tar mer gemensamt ansvar för varandras statsskulder.

Herman van Rompuy slog fast att ingen EU-ledare vill se euroobligationer nu, utan möjligen när euroländerna har lyckats fördjupa sitt finanspolitiska samarbete.

– Det kommer ta tid, det är slutet av en process. Vi måste se vilka de rättsliga effekterna av det här kan bli, sa han.

Toppmötet, som tog slut efter klockan ett i natt, handlade mycket om Europas bristande tillväxt.

Ett par åtgärder som diskuterades var så kallade projektobligationer och ett kapitaltillskott till Europeiska Investeringsbanken på 10 miljarder euro.

Båda de här förslagen är tänkta att få fart på tillväxten genom nya investeringar i bland annat europeisk infrastruktur.

Förhoppningen är att EU-ledarna vid sitt formella möte i slutet av juni ska kunna klubba igenom ett antal tillväxtfrämjande åtgärder.

Även krisen i Grekland var uppe för diskussion. EU-ledarna slog fast att de vill att Grekland blir kvar i eurozonen, samtidigt som landet förväntas leva upp till sina åtaganden, det vill säga de åtstramningar som är ett motkrav för de grekiska nödlånen.

För Sverige verkar det extra EU-toppmötet ha spelat mycket liten roll. Det som diskuterades i går kväll och i natt var ingenting som kommer att ha någon omedelbar betydelse.

– Det var en bred diskussion, men det togs inga beslut, säger statsminister Fredrik Reinfeldt.

– Det var många som hade mycket att säga och jag har fått prata om vad som lagt grund för framgångar med svenska reformer, sa han.

Statsminister Fredrik Reinfeldt är klar motståndare till nya modeller för att få fram pengar, till exempel euroobligationer.

Reinfeldt verkar satsa betydligt mer på den förhandling som nu pågår om EU:s kommande sjuåriga långtidsbudget och att då hålla mot de som med nya budgetpengar vill möta den ekonomiska krisen.

– Gällande en del krav som ställs på ytterligare satsningar måste diskuteras om hur det ska användas och hur notan ska fördelas, sa Fredrik Reinfeldt efter mötet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".