Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Nya typer av straff föreslås för unga brottslingar

"När jag blev arg då slogs jag istället"
2:46 min
Förslagen går ut på att unga inte ska avtjäna sina straff inom kriminalvården. Foto: Fredrik Persson

Unga som begår brott ska inte tas om hand av kriminalvården utan få påföljder som är särskilt anpassade för unga. Dessutom behövs fler olika typer av straff för unga som begår brott. Det föreslås i en utredning som presenteras i nästa vecka.

Utredaren, hovrättspresidenten Fredrik Wersäll betonar att de nya straffen är utformade så att behandling för den unge av olika slag ska få så stort utrymme som möjligt.

Behandling har varit avgörande för att 23-årige Jimmy Lenefjäll skulle lämna kriminaliteten och drogerna.

– Det tog ju rätt så lång tid innan jag förstod att det enda problem jag har haft hela livet har varit mig själv och det är den enda person jag måste jobba med och inte allt annat runtomkring. När jag blev arg då slogs jag istället, när jag blev ledsen då kanske jag drack och när jag kände sorg tog jag droger, säger Jimmy Lenefjäll.

Jimmy Lenefjäll som är 23 år nu började avtjäna straff redan som 15-åring och utredningens förslag handlar just om unga kriminella.

Förslagen går ut på att unga inte ska avtjäna sina straff inom kriminalvården eftersom programmen där inte är avsedda för unga. Det är istället framförallt socialtjänsten som ska ha hand om dem. Fredrik Wersäll föreslår två nya straff för unga brottslingar.

Det ena är kontaktskyldighet som innebär att man måste ha kontakt med någon som både stödjer och kontrollerar den unge under några månader.

Det andra, är ungdomsövervakning som Statens institutionsstyrelse ska ansvara för.  Den som har begått ett allvarligt brott ska övervakas i upp till ett år med fotboja, säger Fredrik Wersäll.

 – Då har vi tänkt oss en påföljd som är kraftigt ingripande men som inte inbegriper att man blir inlåst på institution. Den ska innebära tydliga inskränkningar i rörelsefriheten med utegångsförbud på helgerna, programverksamhet, krav på ordnad skolgång och vara behandlingsinriktad.

Varför är det bättre än ungdomsvård på ett behandlingshem?

 – Den mesta ungdomsvården förutsätter samtycke och ibland är det så att de här struliga ungdomarna inte ställer upp på det som socialtjänsten föreslår. Då kan man inte tvångsvårda dem, för så ser mycket av socialtjänstlagstiftningen ut.

Dessutom föreslår Fredrik Wersäll att dagsböter för unga tas bort, den som är ostraffad och begår ett lindrigt brott ska få ett varningsstraff, som kommer att registreras men i praktiken inte innebära någon påföljd.

Inge Odstam som är chef för ungdomstjänsten i Stockholm tycker att utredningsförslagen är bra, men det behövs mycket mer för att hjälpa unga med alla olika behov som de har, säger han

 – Vi behöver ha många fler verksamma metoder och där behöver vi ett statligt stöd ute i kommunera.

Jimmy Lenefjäll är nu ordförande i Unga Kris Stockholmsavdelning och hoppas att han med sina erfarenheter ska kunna hjälpa andra.

 – Ingen vill ju ta droger, ingen vill ju bli kriminell, det är ju bara en hel snedvriden bild man har fått av hur livet ska se ut, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".