Över 800 människor omkom när Estonia förliste 1994. Foto: Leif R Jansson/Scanpix.

Krav på nya regler vid olyckor till sjöss

"Många gånger är det byråkratiskt"
2:11 min

Fartyg i våra vatten måste utrustas med bättre räddningsutrusning för att kunna hjälpa passagerare och besättning från andra fartyg i sjönöd. Det skriver i dag företrädare för Sjöräddningssällskapet och Sjöbefälsföreningen på. Ofta är det just närliggande fartyg som är först på plats vid en olycka och inte till exempel räddningshelikoptrar.

–  Vi pratar om när det är många människor. Då måste man ju snabbt få upp dem. Och då måste man kunna lyfta upp hela flotten som de nödställda passagerarna finns i. Och det är det som inte finns i dag, säger Rolf Westerström, som är vd på Sjöräddningssällskapet.

Säkerheten till sjöss förbättras hela tiden. I sjöfartsbranschen brukar man säga att det i stort sett efter varje större olycka sker en skärpning eller ett förtydligande i de internationella regelverken SOLAS, Safety of life at sea.

Men oftast handlar regelförändringarna om att fartyg ska utrustas för att bättre klara egna olyckor, till exempel att snabbare få passagerare i livbåtarna.

Men en passagerare som inte är ombord på en sjunkande båt, utan i stället i en livflotte i vattnet, är endast delvis räddad. Och de som oftast är först på plats vid en olycka är närliggande fartyg, inte räddningshelikopter från land.

Vid Estonias förlisning 1994 omkom över 800 människor.

Flera närliggande fartyg hjälpte till vid räddningsinsatsen, och kommunicerade via radio:

”Hur bedömer du läget? Tror du kan lägga ner några båtar?”

”Vi blåser upp ett par flottar och släpper iväg ifall det finns någon som lyckas få tag i dem här.”

Rolf Westerström på Sjöräddningssällskapet kommenterar:

– Ja, det var ju problem då, men med bättre utrustning är jag övertygad om att man hade kunnat göra ett bättre jobb.

Därför tycker Sjöbefälsföreningen och Sjöräddningssällskapet att nya regelverk borde tas fram för att utrusta fartyg bättre för sådana situationer. Kranar med krokar till exempel , som ska kunna lyfta upp en stor livflotte med nödställda och hjälpa dem ombord på fartyget som hjälper till.

– Det är inte så svårt att få till ett system på fartyg som fungerar, säger Rolf Westerström.

Varför blir det inte till då tror du?

– Det är byråkratiskt många gånger att få till ett internationellt regelverk när alla länder är inblandade, och vissa tycker att det kanske inte behövs, säger Rolf Westerström, vd på Sjöräddningssällskapet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".