1 av 2
Ann-Marie Begler, Skolinspektionen.
2 av 2
Andelen elever som inte kommer in på gymnasiet ökar varje år. Arkivfoto: Jessica Gow/Scanpix.

Mörk bild av läget i landets skolor

3:07 min

Skolinspektionens årsrapport, som lämnas till regeringen i dag, ger en mörk bild av hur det ser ut i landets skolor jämfört med hur det borde vara.

Var tionde elev är ibland rädd för att gå till skolan, över tusen elever går ut nian utan ett enda godkänt betyg, många åtgärdsprogram lägger ansvaret på eleverna, är några av bristerna.

Skolinspektionens chef Ann-Marie Begler säger att en del lokala politiker inte ens har som mål att alla elever ska få godkända betyg.

– Vi ser också kommunala politiker som sätter mål att 80 procent av eleverna i vår skola ska få fullständiga betyg. Med en sån målsättning har man låga förväntningar på eleverna och man har dessutom låga förväntningar på den personal man har anställd i skolan.

Vad säger du om det? Ett sånt mål?

– Det är fullständigt orimligt att ha ett sånt mål. Dels ger ju lagstiftningen uttryck för att alla elever har rätt att nå godkänt. Sen är det också så att det faktiskt är möjligt att hjälpa alla elever så att de får godkänt, säger Ann-Marie Begler.

Skolinspektionens årsrapport innehåller både fakta och resonemang kring varför många skolor visar rader av brister och fel, jämfört med vad skollagen kräver och målet att alla elever ska klara godkänt i alla ämnen.

1075 elever gick ut nionde klass förra året utan ett enda godkänt betyg i något enda ämne. Och ett par hundra elever lämnade skolan i sjuan eller åttan. Följden är individuellt lidande, svårt att få jobb och kraftigt ökad risk för psykosociala problem, enligt rapporten.

Andelen elever som inte kommer in på gymnasiet ökar varje år. Vanliga brister är att åtgärdsprogrammen handlar om vad eleven och hemmet ska göra. Vad skolorna ska göra för att hjälpa eleverna missas ofta.

Hälften av tillfrågade lärare säger att de har elever som behöver stöd men inte får det. Rektorer och huvudmän här missköter sitt uppdrag.

De flesta grund-, gymnasie- och vuxenutbildningar visar för dåliga kunskapsresultat. Bristerna i arbetet att förebygga kränkningar bedöms vara omfattande. Var tionde elev är ibland rädd för att gå till skolan och en tredjedel av eleverna menar att elever kan vara elaka mot varann i skolan utan att de vuxna där reagerar. Istället för att ta kränkningarna på allvar ser Skolinspektionen att lärare och rektorer förminskar problemen eller lägger skulden på eleverna.

De flesta grund-, gymnasie- och vuxenutbildningar visar för dåliga kunskapsresultat. Skolinspektionen kritiserar att många lärare inte ser någon drivkraft hos eleverna, ämnena förenklas så att de blir ointressanta.

– När vi har frågat elever, då säger en mycket stor del av eleverna att lärarna tror inte att vi kan tillräckligt mycket och många elever säger också att lärarna ställer alldeles för låga krav på oss. Och i en sådan situation stimuleras inte eleven till lärandet. Låg tilltro föder dåliga kunskapsresultat, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler.

Rapporten handlar om problemen i skolorna och ger en mörk, dyster bild. Men allt är inte dåligt överallt, enligt Ann-Marie Begler.

– Vi möter ju skolor där alla elever kommer in på gymnasiet och där de sen efter gymnasiet kan få jobb eller högre utbildning om de så önskar. Det är väldigt bra skolmiljöer. Skolan är tudelad, det finns miljöer som är väldigt svaga och det finns väldigt bra skolor också, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista