Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
1 av 2
Norska koraller limmas på betongblocken som sedan sänks ned i Kosterhavet. Foto: Susanna Strömberg.
2 av 2
Susanna Strömberg. Foto: Privat.

Sveriges enda korallrev räddas

"Det blir bara döda smulor kvar"
1:58 min

Det har funnits sex korallrev i svenska vatten men samtliga har förstörts eller skadats av fiskeflottans trålning. Nu ska Sveriges enda kvarvarande korallrev räddas och byggas ut.

Forskare vid Lovéncentret på Tjärnö i Bohuslän jobbar med att försöka återskapa rev av ögonkoraller.

– De är gjutna upp och ner i sand och så har jag lagt in lite småsten och snäckskal för att det ska bli en komplex yta så att många små djur ska kunna hitta en liten nisch och sätta sig på, säger forskaren Susanna Strömberg och visar upp 45 stycken betongklumpar, stora som läskbackar.

Det är de som ska bli de nya ögonkorallernas hem. Det är dessa som djuren ska fästa sig vid istället för den naturliga miljön i havet. För på havsbottnen är det numera mest som ett kalhygge. Reven har trasats sönder och det finns ingenstans för korallerna att sätta sig.

– Det är trålningen tyvärr. Den trålutrustning man har förstör ganska mycket, även om trålborden som används här i Kosterhavet är mindre än på andra håll så är reven här såpass små att det bara blir döda smulor kvar, säger Susanna Strömberg.

Det är på 80 meter eller djupare i Kosterhavet som Sveriges samtliga sex korallrev tidigare har funnits. Där har de tidigare lockat till sig många andra arter och skapat en livlig havsmiljö, men nu finns det bara ett enda rev kvar. Och för att bevara det och skapa fler nya rev behövs det metoder som aldrig tidigare har testats i Sverige.

Man bygger de här betongklumparna och bokstavligen limmar fast koraller som är hämtade från Norge. De sänks sedan ned i djupet och så är det bara att hoppas på en god tillväxt. Att fler koraller ska börja växa och sträcka på sina tentakler för att fånga upp de plankton som de livnär sig på och sedan i sin tur skapa en bättre miljö för många andra marina arter.

Malin Olofsson och Jenny Berntsson Djurwall/Sveriges Radio Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".