Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Förändrade konfliktmiljöer ställer nya krav

Publicerat måndag 4 juni 2012 kl 06.38
"Den arabiska våren ger en komplexitet"
(3:27 min)
Situationen i Syrien är ett exempel på de nya utmaningarna som det internationella samfundet ställs inför, enligt fredsinstitutet Sipri. Foto: Scanpix

De väpnade konflikterna i världen förändras och ställer nya krav på internationella samfundet. Upproren under den arabiska våren och omvärldens splittring inför blodbadet i Syrien är exempel på de nya utmaningarna, säger Daniel Nord, biträdande direktör för fredsinstitutet Sipri.

– Den arabiska våren ger en komplexitet, kan man säga, för att den har också inslag av icke-våldsaktioner, demonstrationer, ockupationer av olika offentliga utrymmen. Du har en avsaknad av ledare egentligen i flera av de här länderna där de här händelserna har ägt rum, säger Daniel Nord.

Upproren under den arabiska våren hade flera drag gemensamma, men, det fanns också stora skillnader, som graden av våld, vad demonstanterna krävde, allt från bättre ekonomi till regelrätt regimskifte.

Det handlar om en ny typ av konfliktmiljöer som gör internationella ingripanden mer komplicerade, konstaterar Sipri som i sin nya årsbok i dag dokumenterar världssamfundets varierande svarsåtgärder på upproren i Nordafrika och Mellanöstern. 

Vissa västländer stödde först regimerna för att sedan snabbt byta kurs, som det aktiva ingripande i Libyen, och den internationella splittringen kring Syrien.

Det är komplexa situationer där omvärlden måste använda olika strategier, säger Daniel Nord vid Sipri.

– Visst, man kan ju prata militära medel, men det är ju inte alls det viktigaste, det kan handla om internationellt straffrättsligt samarbete, det kan handla om att mänskliga rättigheter levs upp i så många länder som möjligt eller om att säkerställa att man kan kommunicera inom länder.

– Bistånd kan också inriktas, med syfte att påverka en region att komma närmare någon form av lösning på konflikten.

Konflikten i Libyen och hur omvärlden reagerade med flygförbudszonen kan komma att ses som något av en vattendelare.

En del ser resolutionen i FN kring Libyen som en framgång för principen att omvärlden har en skyldighet att ingripa om en stat begår massiva övergrepp mot sin egen befolkning.

Andra beskyller Nato för att fungerat som de libyska rebellernas flygande artilleri, och djupt påverkat en stats inre angelägenheter, något som nu möjligen kan försvåra internationella åtgärder kring Syrien.

– Jag tror att det är en bidragande orsak till att Ryssland och Kina är så negativa till en sådan resolution, säger Daniel Nord vid fredsinstitutet Sipri.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".