Myt om panik kan leda till felaktig krishantering

På film springer folk omkring som yra höns och skriker när katastrofer inträffar. Men i verkligheten beter sig människor nästan aldrig på det sättet, enligt en ny studie.

Människor som drabbas av en katastrof kan bli chockade och paralyserade, men panikslagna blir de inte.

Det hävdar riskforskaren Misse Wester i en ny studie vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Hon säger att det är en myt att människor drabbas av panik vid händelser som Estonias undergång och dödsskjutningarna på Utöya.

– Det är ytterst ovanligt. Människor organiserar sig och håller ihop i grupper. Det normala är att de försöker komma undan genom att springa bort från faran. Det är ett fullkomligt rationellt beteende och det är en ren misstolkning att påstå att de beter sig panikartat, säger Wester.

Dessvärre tror nästan alla på myten, inklusive kriskommunikatörerna i Sveriges kommuner. Detta kan leda krishanteringen i helt fel riktning. Exempelvis kan man mörka viss information eftersom man tror att den spär på den inbillade paniken.

– Man riskerar att lägga resurser på fel saker, säger Wester.

Hur missförståndet har uppstått är oklart, men uppfattningen har kopplingar till äldre militära strategier där folkmassor setts som ett problem som måste kontrolleras.

TT/Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".