Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Åklagare: "Quickfallet inte ens ett brott"

Uppdaterat tisdag 5 juni 2012 kl 16.50
Publicerat tisdag 5 juni 2012 kl 06.13
1 av 2
Thomas Quick, numera Sture Bergwall. Foto: Yvonne Åsell/Scanpix.
2 av 2
Klicka för grafik: Thomas Quick

– I det här fallet talar mycket för att det här överhuvudtaget inte är ett brott, säger chefsåklagare Bengt Landahl om fallet med Charles Zelmanovits som försvann 1976 i Piteå.
Landahl har i dag lämnat in resningsansökan gällande Zelmanovits-fallet, där Thomas Quick (som numera kallar sig Sture Bergwall) fälldes för mord.

– Det är en sorglig händelse där en ung pojke gick vilse i skogen, frös ihjäl, och blev liggande där i 17 år innan kvarlevorna av honom hittades. Hur man kunde få det till en rester av en person som blivit utsatt för brott, det kan man ju fundera över, hur kunde det vara möjligt.

Thomas Quick har dömts för flera mord begångna under lång tid i Sverige. Många av domarna baseras mest på hans eget erkännande och i flera fall saknas teknisk bevisning.

För några år sedan började domarna mot honom att ifrågasättas, främst genom SVT-journalisten Hannes Råstams granskande reportage - där både åklagare, försvarsadvokater, rättsexperter och Quicks psykiatriker kritiserades.

Thomas Quick, som numera heter Sture Bergwall, har sedan reportagen sändes friats i tre mordfall och begärt resning i ytterligare några fall där han dömts för mord. 

I samtliga dessa så har hans nuvarande advokat Thomas Olsson stått för resningsansökan. Men inte i dag. För nu är det i stället chefsåklagare Bengt Landahl, som vill få Quick frikänd för mord. Det gäller fallet med 15-årige Charles Zelmanovits som försvann efter en skoldans i Piteå i november 1976. Kroppen hittades 1993. Quick tog på sig mordet, och pekade också ut en medbrottsling, som var död sedan länge. Quick dömdes året därpå.

Han dömdes trots att det saknades teknisk bevisning i ett fall där även chefen för kriminalavdelningen inte misstänkte brott.

I sin resningsansökan går Bengt Landahl igenom polisutredningens brister och de inblandades tillkortakommanden: Sture Bergwall får ledande frågor i förhören, försvarsadvokaten försvarar inte sin klient och den tekniska bevisningen saknas. Dessutom var Sture Bergwall neddrogad under polisförhören av stark medicinering.

– Psykiatrins inblandning i det här är ju heller inte utredd, och jag är inte den som ska döma i den saken, men det finns ju anledning att resa många frågetecken kring det samlade agerandet från psykiatri, brottsutredning och domstol.

Det är det här fallet som i dag kommer att bli unikt i svensk rättshistoria, i vanliga fall är det en advokat som begär resning.

Thomas Quicks advokat Thomas Olsson välkomnar åklagarens resningsansökan:

– Ja, det var ett välkommet beslut. Vi ser det som ett stort steg mot att nå fram till en slutgiltig lösning på Quick-ärendena.

Arbetade du också med en resningsansökan?

– Nej, inte i Zelmanovits-fallet, utan det ärendet vi har jobbat med för närvarande är Appojauremorden.

Är det någon skillnad på hur fallen hanteras beroende på om det är en åklagare eller advokat som begär resning?

– I slutändan ska ju domstolen väga samman såväl den sökandes synpunkter som åklagarens yttrande över en resningsansökan. Så det sammantagna resultatet borde ju bli det samma.

– Men det är klart att det är tydligare markering från klagarsidan när de själva går in med en resningsansökan

Hur sannolikt är det att han får resning i det här fallet tror du?

– Ja, det är ju förmätet att föregripa en domstols beslut. Men jag kan säga att det finns mycket goda skäl för ett resningsbeslut i det här ärendet. Man har ju precis på samma sätt här som i de tidigare ärendena vilselett domstolarna beträffande innehållet i det som betecknas som Sture Bergwalls erkännande. Det är mycket som talar för att det kommer bli resning även i de här ärendena.

Har du pratat med Sture Bergwall om det här i dag?

– Ja, och han är väldigt glad för detta. Han uppfattar det här som ett stort steg framåt mot att få de här två sista domarna prövade också.

Fallen med Gry och Trine, där han också begärt resning, när kommer de upp?

– Resning har ju beviljats i de ärendena, de ligger för närvarande i Falu tingsrätt, som skickat över de till åklagaren för yttrande. Jag tror han har fått till september på sig att komma med ett yttrande.

Förutom fallet Zelmanovits så kommer en åklagare att vara klar med ännu en resningsansökan om en vecka. Då gäller det de så kallade Appojauremorden sommaren 1984. Ett holländskt par hittades då knivmördade i ett tält vid en rastplats nära sjön Vuolep Appojaure i Gällivare kommun. Quick dömdes efter att ha erkänt och berättat utförligt om detaljer i morden, men teknisk bevisning saknades även där.

Beviljats resning för fem mord

Thomas Quick, numera Sture Bergwall, har tidigare beviljats resning för fem mord, senast för morden på de norska kvinnorna Trine Jensen och Gry Storvik som mördades i Oslo 1981.

Åtalen i tre av de mord som Quick tidigare fällts för har redan lagts ner. Han har friats från morden på Johan Asplund i Sundsvall 1980, Yenon Levi i Rörshyttan och Therese Johannesen i Drammen, Norge, båda 1988.

Processerna startade sedan Quick tagit tillbaka sina tidigare erkännanden och nu nekar till brott.

(TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".