Enligt kritiker kan förslaget leda till att det blir svårt för banker att låna på marknaden. Foto: Daniel Ochoa de Olza/Scanpix.

EU-förslag: Skattebetalare ska inte rädda banker

Fordringsägare kan tvingas acceptera stora nedskrivningar
2:51 min

I dag presenterade EU-kommissionen sitt förslag om framtidens hantering av bankkrisen i Europa. Svenske moderaten Gunnar Hökmark kommer ansvara för EU-parlamentets hantering av lagförslaget, som han menar kommer leda till att Europas stater och skattebetalare i mindre grad ska behöva betala för att rädda stora banker i kris.

– Det är ett sätt att också långsiktigt skärpa in att det är bankledningar, bankstyrelser och ägare till banker som måste se till att hantera sin verksamhet så att man inte kommer nära de risker som vi har sett, säger Gunnar Hökmark.

Under tre år efter Lehmankraschen godkände EU-kommissionen statsstöd till krisande banker på runt 40 000 miljarder kronor. Enligt EU-kommissionens lagförslag är det bankernas aktieägare och fordringsägare som i första hand ska få ta den ekonomiska smällen när en bank står på randen till konkurs.

EU-kommissionen vill från 2018 se ett EU-gemensamt system för så kallad ”bail in” av banker, det vill säga att även prioriterade fordringsägare kan tvingas acceptera stora nedskrivningar av sina fordringar till en krisande bank.

Enligt kritiker kan det här leda till att det blir svårt för banker att låna på marknaden eftersom de som lånar ut riskerar att förlora en stor del av sina pengar.

Gunnar Hökmark tycker kritiken är relevant, men han anser samtidigt att det kommande systemet kan leda till en ökad klarhet som i sig gynnar utlåning till banker.

– I alla företag är det så att fordringsägare löper en risk. Problemet är att när det gäller just banker har det funnits en osäkerhet om detta, och den osäkerheten vill jag se till att vi blir av med. Då kommer det faktiskt också bli tydligare, även för långivare till banker, vilka regler som gäller.

– Så gör vi det här rätt, transparent och tydligt, kommer vi snarare skärpa säkerheten i banksystemet genom att det finns ett mycket djupare ansvarstagande och medvetenhet om vilka risker som aktieägare löper i de företag som är banker – på samma sätt som det är i andra företag.

Enligt EU-källor kan dagens lagförslag ses som ett embryo till den bankunion som många EU-ledare just nu vill se för att öka stabiliteten i den skakiga eurozonen. Det beskrivs också som den mest komplexa banklagstiftning som EU har föreslagit. Därför väntar långa och svåra förhandlingar här i Bryssel.

Gunnar Hökmark kommer alltså ansvara för EU-parlamentets del av förhandlingarna, och han menar att det är viktigt att den framtida bankkrislagstiftningen blir hyfsat flexibel.

– Jag tycker det är viktigt att enskilda medlemsstater, ovanpå detta, ska kunna lagstifta om de regler och insatser som de anser vara viktiga förn att hantera banker i kris. Det gäller i Sverige och det måste kunna gälla i andra länder också, att stater och regeringar har möjlighet att gripa in och använda sig av en rätt bred verktygslåda.

– Det vill säga; många olika möjligheter ska finnas tillgängliga, men utan att man anger exakt vilka som ska gälla i det enskilda fallet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".