Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix.

Åtta av tio kommuner misstänker korruption

I åtta av tio svenska kommuner tror man att korruption förekommer, trots att Sverige är ett av det minst korrupta länderna i världen. Kommuner och landsting behöver bli mer medvetna om riskerna med korruption, skriver Statskontoret i en rapport som de lämnar till regeringen i dag.

De senaste åren har 20 korruptionsanmälningar om året gjorts, men mörkertalet kan vara stort. Mest utsatta är de kommunala bolagen, där riskmedvetenheten är lägre och riskerna större, säger Johan Sørensson, chefsjurist på Statskontoret.

Anledningen till det är att både insynen och kontrollen är sämre i de kommunala bolagen än i kommunala förvaltningar, menar Statskontoret, som i sin undersökning har frågat samtliga kommuner och landsting om hur de ser på korruption.

Tjänstemän och politiker har fått svara på om de tror att korruption förekommer, och om det är en levande fråga i det dagliga arbetet. Och åtta av tio tror att det finns i den egna kommunen.

Den flesta av anmälningarna till Riksenheten för korruption rör byggande och bostäder, och större delen av anmälningarna görs av privatpersoner eller journalister.

Men enligt Statskontoret skulle kommunerna vinna på att själva gå ut med det de upptäcker i den egna kommunen och på så sätt göra det offentligt, säger Johan Sørensson.

– Poängen med att offentliggöra, om man upptäcker korruption, är att det får en avskräckande effekt. Man skrämmer andra från att begå den här typen av brott, säger Johan Sørensson.

Enligt Statskontorets rapport är det här en mansdominerad verksamhet. 94 procent av dem som mutar är män och två tredjedelar av dem som tar emot mutor är också män.

– I de sektorer där vi ser korruption, där är det mest män som är aktiva, och arbetar. Det krävs att man har kommit upp en bit i karriären för att det ska vara intressant att muta en. För det är då man har beslutsbehörigheter och kan vara den som blir påverkad och också påverkar sin egen organisation och gör en upphandling, säger Johan Sørensson.

Så det handlar inte om att kvinnor är mer moraliska?

– Nej, det kan vi inte uttala oss om i den här studien i alla fall, säger Johan Sørensson, chefsjurist på Statskontoret.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".