Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Gymnasieavhopp kan förhindras med rätt stöd

Publicerat måndag 11 juni 2012 kl 17.55
"Man måste ha en positiv attityd"
(1:43 min)
1 av 2
Moniqa Klefbom, SKL. Foto: Bengt Hansell/Sveriges Radio
2 av 2
Foto: Jessica Gow/Scanpix

Var fjärde elev som börjar på gymnasiet fullföljer inte studierna efter fyra år. Antingen hoppar eleven av utbildningen helt eller går ut utan fullständiga betyg. Men det går att få många fler elever att klara gymnasiestudierna, enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Till exempel är rektorsområde 2 i Sydskånska gymnasiet mycket framgångsrikt, bland annat för att lärarna utbildats i att möta eleverna på elevernas villkor, berättar rektor Kristina Petersson.

– Det är klart att man måste ha en positiv attityd när vi möter våra ungdomar, för att ge dem hopp, för att ge dem möjligheter och få ge dem framtidstro.

Har det gett något resultat, då?

– Ja, det tycker jag. Det tycker jag absolut! Om inte annat kan man se nu att vi har färre avhopp och många vittnar nu om att det faktiskt är första gången det är skoj att gå i skolan. Och man växer på vägen, säger Kristina Pettersson.

Nästan 89 procent av eleverna i rektorsområde 2 i Sydskånska gymnasiet klarade utbildningen på tre år. Siffran för hela landet är sämre, 75 procent av eleverna, på fyra år. På skolorna med sämst resultat klarar sig inte ens hälften av eleverna. De flesta som hoppar av gör det tredje året. Siffrorna gäller elever som började åren 2005 till 2007.

På Sydskånska Gymnasiet har alla lärare fått gå mentorskurser i bland annat hur man skapar tilltro hos eleverna och att tänka positivt kring utmaningar.

Sveriges kommuner och Landsting, SKL, har undersökt vad skolorna som lyckas få en större andel elever att klara gymnasiet gör. Svaren finns i fem punkter:

1. Bemötandet, skolan ska visa att den tror på elever med svag tilltro till sin egen förmåga.

– Att man inte behandlar eleverna som om de är där frivilligt och att det är upp till eleverna. Man jobbar utifrån att vi ska se till att "du fixar det här". Vi visar med hela vårt förhållningssätt att vi är mån om och vi tror på dig. Vi vet att du vill lyckas även om du visar, med ord och handling, tvärtom och är omotiverad, förtydligar Moniqa Klefbom på SKL.

2. Målen är tydliga. Eleverna får veta vad de ska lära sig, och hela tiden vad som fattas för att de ska nå målen.

3. Eleverna ska hjälpas att välja rätt studieväg.

4. Eleverna ska ges inflytande, få vara med och planera utbildningen.

5. Lärarna ska vara snabba med att upptäcka elevers särskilda behov och sätta in stöd snabbt.

Moniqa Klefbom på SKL har intervjuat flera skolor som visat bra resultat, ingen rektor sa att det handlade om pengar.

– Inte en enda skola tog upp den faktorn. De tog upp det interna sättet att arbeta på.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".