Otillåten affischering är en lokal ordningsföreskrift. Foto: Jurek Holzer/Scanpix

Få betalar ordningsböter

"Jag tror att folk tycker det är löjligt"
1:56 min

Många av dem som får böter för brott mot kommunala ordningsregler, de så kallade lokala föreskrifterna, struntar i att betala böterna. Det visar statistik som Rikspolisstyrelsen tagit fram åt Ekot. Mer än var tredje som bötfällts för att till exempel ha druckit alkohol på offentlig plats betalar aldrig sin bot.

– Det är ju löjligt när folk är ute och super under studenttid och får böter. Det är ju som att dela ut hastighetsböter på ett Formel 1-lopp. Jag tror att folk tycker det är löjligt, helt enkelt. Jag hade nog inte heller betalt, säger studenten Mats Klevfors i Kristianstad.

Det handlar om otillåten affischering, gatuförsäljning utan tillstånd och om alkoholförtäring på offentlig plats. Tre lokala ordningsföreskrifter som finns i så gott som alla Sveriges kommuner, framtagna av kommunpolitikerna för att upprätthålla ordning på gator och torg.

Det är polisen som ansvarar för att bötfälla dem som bryter mot dessa bestämmelser. Men bötesstatistik som Ekot tagit del av visar att det är många som struntar i att betala. Av totalt 5,6 miljoner kronor i böter de senaste sex åren är det bara 3,6 miljoner som betalats in. Det saknas två miljoner.

Även om Kronofogden tar över dessa ärenden, ökar bötesskulderna även där hela tiden och mängder med skulder förblir obetalda, enligt myndigheten.

– Om hela systemet i hela Sverige inte genererar mer än knappt en miljon om året, mindre egentligen om man ser till den reella betalningsviljan, så är det ju ganska uppseendeväckande siffror, säger Joakim Nergelius som är professor i juridik vid Örebro universitet.

Joakim Nergelius menar att systemet med lokala ordningsföreskrifter kostar mer att administrera ute i kommunerna än vad det nu visar sig reellt kunna ge till statskassan. Och han efterlyser en statlig utredning.

– Jag skulle kunna tänka mig någon slags bredare statlig utredning eller någon slags kartläggning, för hela Sverige. Då skulle man kunna se mer i detalj vad som förmodligen är vettigt och vad som inte är det.

Så ser inte polisen på problemet. Det handlar inte om att få in pengar, menar Mats Scherp, chef för ordningspolisen i Örebro.

– Som jag ser det så är det först och främst inte ett system som är till för att ge pengar till staten, utan det handlar om - som med många andra brott - att man ska förebygga brott, att människor ska veta att det kostar pengar att begå en sådan här förseelse, säger Mats Scherp vid Örebropolisen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".