Cecilia Uddén.

FN:s bedömning kan leda till mindre hjälp utifrån

"Etniska grupper står mot varandra"
2:21 min

FN beskriver nu läget i Syrien som inbördeskrig efter den massiva ökningen av våldet. Sveriges Radios Mellanösterkorrespondent Cecilia Uddén kommenterar läget, och säger att FN:s klassning kan leda till ett minskat engagemang från omvärlden.

Varför klassar FN klassar det som inbördeskrig?

– Framför allt efter de förfärliga massakrerna. Inbördeskrig blir det när också barn och kvinnor hör till fienden, och kan slås ihjäl med klubbor eller slaktas med kniv. När det är etniska grupper som står mot varandra och hela folkgrupper alltså klassas som fiender, det är det vi har sett nu.

– Senast har man varnat för en massaker i staden al-Haffa som är en sunnimuslimsk stad i ett område som domineras av alawitiska byar. Att man nu talar om städer och byar och definierar dem som sunnimuslimska eller alwaitiska, det är ett tydligt tecken på inbördeskrig.

Vad kallar rebeller respektive regimstyrkor det hela?

– Varken rebellerna eller regimen ser det som ett inbördeskrig. Oppositionen ser detta som en folklig revolt mot regimen, vilket det också började som för 15 månader sedan. Regimen säger att de bekämpar terrorgrupper och utländsk infiltration.

Gör det någon skillnad för de utsatta invånarna att FN nu klassar det som inbördeskrig?

– Nej, antagligen inte. Snarare kan det leda till ett minskat engagemang, eftersom omvärlden tenderar att inte vilja lägga sig andra länders röriga inbördeskrig. Reaktionerna hittills är att Nato-chefen till exempel sagt att militär invention inte är aktuell nu heller, säger Sveriges Radios Mellanösterkorrespondent Cecilia Uddén.

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".