Ny hjälp till krisländer efter nattmangling i EU

2:29 min

EU:s toppmöte i Bryssel i natt blev dramatiskt. Först vid kvart i fem i morse meddelade EU-ordförande Herman van Rompuy att euroländerna har enats om nya åtgärder, som bland annat är tänkta att trycka ner de mycket höga statsskuldsräntorna i framför allt Italien och Spanien.

För svagare euroländer som "beter sig väl", som Herman van Rompuy uttrycker det, öppnar EU nu möjligheten till en ny typ av hjälp från eurozonens räddningsfonder EFSF och ESM.

Fonderna ska användas på ett "flexibelt och effektivt sätt", som det står i slutdokumentet, för att öka marknadens förtroende och därmed sänka statsskuldsräntorna för hårt pressade länder som Spanien och Italien.

– För att öka åter ge marknaden förtroende och att återfå en del stabilitet runt några av statsobligationerna i våra medlemsländer, säger Herman van Rompuy.

EU:s högsta ledare har även enats om att krisande banker ska kunna få nytt kapital direkt via eurozonens räddningsfonder, något som i första hand innebär en lättnad för Spanien.

Spanien och Italien spelade högt under toppmötet för att få till de här nya åtgärderna.

Under en period i natt blockerade de här länderna EU:s nya tillväxtpakt för att öka trycket på framför allt Tyskland som höll emot.

Förbundskansler Angela Merkel har nu tvingats acceptera nya kortsiktiga krisåtgärder, och därmed har också Italien och Spanien godkänt EU:s nya tillväxtpakt, med en kraftsamling på runt 120 miljarder euro för att öka investeringar och därmed förhoppningsvis få fart på Europas knackiga tillväxt.

– Besluten är mycket positiva för EU och eurozonen. Italien är dubbelt nöjt, sa Italiens premiärminister Mario Monti, när han lämnade toppmötet tidigt i morse.

En annan strid i natt stod om den aktuella planen för fördjupat ekonomiskt och politiskt samarbete, framför inom eurozonen.

Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt var kritisk till det förslag som fanns på bordet, bland annat på grund av ökad maktkoncentration hit till Bryssel. Men Reinfeldt är nöjd med att till sist få igenom vissa förändringar.

– Ja, det viktiga är att man har tagit bort flera skrivningar som talar om att med hög hastighet genomföra detaljerade förslag, för att i stället säga att det måste arbetas mer med förslagen och att medlemstaterna måste få ett större inflytande, säger han.

– Sedan är det också väldigt tydligt att för länder utanför eurozonen så blir det mer för dem själva, var och en, att fatta beslut om de vill delta i en del av fördjupningen eller inte, säger Fredrik Reinfeldt.

Håll dig uppdaterad

Följ Ekot på Facebook
och Twitter.

Jens Möller, Bryssel

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista