Anders Borg spår statsbankrutt för Grekland

1:44 min

I Grekland inleder i eftermiddag den nya regeringen förhandlingar om att få bättre villkor på sina överenskommelser om nödlån. Men oavsett hur de förhandlingarna slutar, kan en statsbankrutt i Grekland inte uteslutas, enligt finansminister Anders Borg.

– Det mest troliga är att vi får någon slags betalningsinställelse i Grekland, säger Sveriges finansminister Anders Borg (M).

I eftermiddag håller Greklands nya premiärminister Samaras ett första möte med den så kallade trojkan, det vill säga Europakommissionen, Internationella valutafonden och Europeiska centralbanken.

Premiärminister Samaras kommer att begära att denna trojka mildrar kraven på Grekland, bland annat genom att ge landet mer tid att uppfylla de mål som Grekland utlovat i ersättning för motsvarande två tusen miljarder kronor (2 000 000 000 000 kr) i nödlån.

Landet är inne i sitt femte år av recession och nedgången fortsätter.

Även om villkoren mildras och alla mål mot alla odds skulle uppfyllas, så kommer Grekland fortfarande om tio år att ha en statsskuld på 120 procent av bruttonationalprodukten.

Det är ohållbart, enligt Anders Borg.

– Då ligger man väldigt illa till när man har så svaga tillväxtförutsättningar som Grekland, säger Anders Borg.

120 procent av BNP är dubbelt så mycket som ett land inom eurozonen egentligen får ha och räntebetalningarna kommer för lång tid framöver att äta upp stora delar av de grekiska skatteintäkterna.

En statsbankrutt betyder att en stat helt, eller delvis, ställer in betalningarna.

Resultatet av en statsbankrutt i Grekland kan bli att landet tvingas lämna eurozonen, säger Anders Borg, men där är han inte lika säker.

– Det är jag mer osäker på. Men har man så hög skuld så har man bara bistra alternativ.

Så det blir statsbankrutt?

– Man kan ha tur också. Att det blir stolpe in. Men på det sätt de hittills man hanterat situationen så kan man inte utesluta att det här landar i en statsbankrutt till slut, säger Anders Borg (M).