EU vill göra det kriminellt att manipulera räntan

2:23 min

Efter den brittiska så kallade Liborskandalen vill EU-kommissionen göra det kriminellt att manipulera bankräntor. Och Riksbanken ska analysera hur den svenska motsvarigheten Stibor egentligen fungerat. Men att manipulering någonsin skulle ha förekommit i Sverige är  inte alls särskilt troligt, hävdar Handelsbanken som är en av de fem banker som sätter räntan.

Klockan är snart tio i elva. Varje dag vid samma tidpunkt sitter Johan Boberg eller någon av hans kollegor på Handelsbanken beredd framför datorskärmarna, och skriver in dagens bud för Stibor. Den korta löptiden först.

– Nu kommer jag lägga in 1,65 här, och nu kommer Swedbank in här, säger han och läser igenom den andra bankens bud över olika löptider för Stibor på skärmen.

Stiborräntan är genomsnittet av den ränta bankerna betalar när de lånar av varandra, och bestäms dagligen av  Nordea, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Danske Bank.

Det är en kort och rörlig ränta och påverkar även kunderna till viss del, via bolån och företagslån till exempel.

När Stibor bestäms bygger det på att bankerna är sanningsenliga i sina uppskattningar. Och det är man absolut, menar i alla fall Thomas Åhman, ställföreträdande chef på Handelsbankens finansavdelning.

– Ja vi lägger in den nivå som vi anser är den korrekta. Då utgår vi från vad vi ser, våra räntor utifrån Handelsbankens perspektiv då det gäller våra fundingkostnader, säger han.

Att vara sanningsenlig är en högst aktuell fråga just nu. Nyss avslöjades att storbanken Barclays har manipulerat den brittiska motsvarigheten Libor. Ibland ner för att ge intryck att bankens ekonomi är bättre än vad den är. Ibland upp för att öka intäkter.

Men manipulering förekommer knappast i Sverige, enligt Thomas Åhman.

– Det har absolut aldrig funnits en misstanke så länge jag har jobbat iallafall, säger han.

Rent teoretiskt, visst är det möjligt att manipulera?

– Rent teoretiskt så är det väl möjligt. Men det finns säkerhetsventiler. Om någon bank avviker mer än 25 räntepunkter från den näst högsta eller näst lägsta räntan så tas den banken bort. Så det finns ju en spärr.

EU-kommissionen vill göra manipulering kriminellt. Och som Ekot tidigare berättar håller Riksbanken på med en genomgång av hur Stibor fungerat. Man är också inne på diskussionen att eventuellt förändra systemet. Det enligt tidigare rapportering i Dagens Industri och Svenska Dagbladet.

– Jag tror det skulle gynna alla och transparens om man hittar en internationell standard för hur denna typ av räntor, som Libor och Stibor, sätts, säger Thomas Åhman på Handelsbanken.

Riksbanken har avböjt att vidare kommentera en översyn av Stibor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.