Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/Scanpix

Kritik mot utredning om luftförsvaret

2:15 min

Det kommer nu intern borgerlig kritik mot att regeringen tillsatt en utredning som ska se vilket luftförsvar med flygplan och luftvärn som Sverige behöver i framtiden – men först från år 2040 och framåt. Det är alldeles för långt bort för att kunna ge några säkra besked, menar kritikerna.

– Vi har väldigt ringa möjligheter att ringa in det som är hotet 2040 och 2060, säger Mikael Oscarsson, Kristdemokraternas försvarspolitiska talesperson.

– Det är ett orimligt långt tidsperspektiv. Hade man på 1970-talet tillsatt en utredning så hade man knappast kommit fram till att det är cyberhotet som är det största hotet i dag.

I början av sommaren tillsatte regeringen utredningen om luftförsvaret efter 2040. Sedan dess har tidsperspektivet ifrågasatts på olika försvarsbloggar som menat att utredningen kommer att ha väldigt svårt att förutse hur verkligheten kommer se ut om 28 år och framåt.

Folkpartiets försvarspolitiska talesperson Allan Widman är också missnöjd med utredningens upplägg.

– Då är det en beställning som enligt min mening har ett löjets skimmer över försvars- och säkerhetspolitiken, säger han.

Enligt Widman och Oscarsson så är uppdraget att analysera läget först från 2040 en kompromiss som partierna fått acceptera för att den moderatledda regeringen skulle kunna komma överens med Socialdemokraterna i frågan.

Både Widman och Oscarsson tycker att utredningen borde undersöka behoven om tio, femton år då den kunnat säga något konkret om framtiden – också om perioden då nuvarande Gripenversion ska uppgraderas eller bytas ut.

-- Nu är det som det är, jag tror själv att kanske är det så att vi lika gärna kan köpa in de senaste science fiction-filmerna för att få pejl på vad som är ett hot 30-40 år framåt, säger Mikael Oscarsson.

En möjlig anledning till att flera partier vill att utredningen ska ha ett mer långsiktigt perspektiv, är att processen med att uppgradera Jas Gripen redan är på gång, och skulle kunna störas om en utredningen skulle upptäcka behov som inte flygplanet passar för.

Men Stephan Persson-Tyrling, chef för luftoperativa sektionen vid Försvarshögskolan, är positiv till luftförsvarsutredningen trots det långa perspektivet.

– Ju längre bort man kommer från nutid ju osäkrare blir alla premisser, men det är ändå bra att göra antaganden och så långt det stämmer är det ju alldeles utmärkt för då slipper man avvika från de planer eller tankar man hade, säger han.

Håll dig uppdaterad med Ekot i sommar

Följ oss på Facebook och Twitter.

Mats Eriksson

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista