1 av 2
Nyamko Sabuni. Foto: Johanna Sjöqvist/Sveriges Radio
2 av 2
Skolverket får i uppdrag att följa upp satsningarna på lärlingsutbildningar. Foto: Christine Olsson/Scanpix

Skärpta krav på kommunala vuxenutbildningar

1:52 min

Vuxna som studerar på en gymnasial yrkesutbildning får i många fall inte sina tidigare kunskaper tillgodoräknade. I dag beslutar regeringen att kräva en skärpning av kommunerna - och ger Skolverket i uppdrag att följa upp satsningarna på yrkesvux och lärlingsutbildning.

Det för att människor inte ska behöva studera längre än nödvändigt, säger Nyamko Sabuni, biträdande utbildningsminister.

– Många saker som de kanske tvingas läsa för att ingen har kartlagt grundkunskaper är sådant som de redan kan. Så kan vi inte använda skattemedel och så kan vi inte heller slösa med människors tid, säger Nyamko Sabuni, biträdande utbildningsminister.

Förkunskaperna hos dem som läser en yrkesutbildning eller går ett lärlingsprogram inom ramen för Komvux skiljer sig åt - och det är kommunernas skyldighet att göra individuella studieplaner och kartlägga vad personerna redan kan och inte kan och ge studie- och yrkesvägledning. Det för att ingen ska sitta och läsa sådant som de redan har läst tidigare.

Den som inte har gått klart gymnasiet behöver naturligtvis mer utbildning än någon som har avslutat gymnasiet och endast vill omskola sig.

En del kanske också har en utbildning från ett annat land som kan tillgodoräknas.

Men många kommuner slarvar med att undersöka personernas förkunskaper, enligt Nyamko Sabuni, och därför får Skolverket nu uppdraget att se till att kommunerna bättrar sig.

Det är framför allt inom vissa utbildningar som kommunerna inte undersöker vad de studerande redan kan. Inom omvårdnadsområdet är många kommuner duktiga på att göra det, medan det på andra utbildningar inte alls är vanligt att det görs. Den vanligaste orsaken är att kommunerna har upphandlat utbildningen.

Ove Brodin, ansvarig för vuxenutbildningarna i Götene kommun, säger att det förekommer mycket validering inom vårdutbildningarna, som drivs i egen regi. 

-- Däremot, när det gäller andra yrkesutbildningar, då köper vi dem av externa aktörer och där kan jag inte svara på hur mycket validering som förekommer, säger han.

 Även om det kan verka som en stor uppgift för kommunerna att kartlägga alla personer som ska studera en yrkesutbildning för vuxna - så är det värt det i slutändan, säger Nyamko Sabuni:

– Det kan kännas krångligt att göra det inledningsvis. Men i längden så använder vi pengarna mycket mer effektivt genom att ha koll på vilka som går utbildning och vad de behöver läsa.

Men om kommunerna inte bättrar sig då, vad händer då?

– Ja det finns också i regelverket, Skolverket har möjlighet att dra in de bidrag som ges till kommunerna för att bedriva de här utbildningarna. Men det är Skolverket som avgör det i sin myndighetsutövning.

– Men jag tror att kommunerna måste förstå att de skulle spara pengar på att se till att människor inte läser mer än nödvändigt för att bli klara med sin utbildning och kan också så småningom komma ut i arbete, säger Nyamko Sabuni.

Ove Brodin i Götene kommun säger att de kommer att rätta sig efter det. 

– För att vi ska kunna svara på det så kommer vi att ställa sådana krav på våra leverantörer av utbildning.

Men varför har ni inte tidigare ställt krav?

– Det har väl inte varit aktuellt att man har ställt just den frågan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista