Allt dyrare att åka kollektivt i länen

2:02 min

Det blir allt dyrare att resa kollektivt, visar Ekots granskning. Samtidigt saknas nationella jämförelser som mäter komfort, biljettsystem och service, vilket gör det svårt att bedöma huruvida prisökningarna gått hand i hand med bättre kvalitet.

Priserna för ett 30-dagars länskort har ökat med ungefär 40 procent i snitt i landet de senaste tio åren, visar Ekots granskning. Under samma period har konsumentpriserna bara stigit med 13 procent. Prisökningen är alltså långt större än inflationen.

Jan-Eric Nilsson, forskare på den statliga myndigheten Statens väg- och transportforskningsinstitut, säger att priserna påverkar resenärerna.

– Definitivt. Det är ju alltid så att när saker blir dyrare så vill man köpa mindre, men när det gäller kollektivtrafik är det också så att vi värderar kvalitet.

Men kan man säga då att det blivit bättre kvalitet under de tio senaste åren?

– Nej, vi har inget entydigt svar på den frågan. Det finns flera olika mått som man kan titta på, men man kan inte säga generellt att kvaliteten blivit bättre.

Kronoberg är ett av de län där prisökningen varit som störst de senaste åren, och resenären Anna Robleto i Växjö tycker att priserna är för höga.

– Det är ganska jobbigt, man har inte riktigt ekonomi för att betala så mycket pengar när man reser utanför eller inom Växjö, säger hon.

Flera företrädare för länstrafikbolagen förklarar de högre priserna med satsningar på utbyggnad. Och även Charlotte Wäreborn Schultz, VD för branchorganisationen Svensk kollektivtrafik, tycker att kvaliteten blivit bättre eftersom trafiken till exempel går tätare och på flera håll handikappanpassats.

– Under den här tioårsperioden har ju kollektivtrafiken byggts ut väldigt mycket och ingenting är gratis här i världen, utan det har sitt pris, så klart.

Men även om förbättringar har skett i vissa län, finns inga nationella uppgifter som visar om länstrafiken till exempel blivit bättre på att hålla tidtabellen, eller hur kvaliteten på komfort och biljettsystem utvecklats. Jan-Eric Nilsson efterlyser därför ett system som tar reda på vad vi får för de ökade kostnaderna.

– Precis på samma sätt som inom skolan eller sjukvården, där man löpande följer upp, tycker jag det är rimligt att tänka mig samma system inom kollektivtrafiken, säger han.

Även Charlotte Wäreborn Schultz tycker att både branschen och staten har ett ansvar att jobba med uppföljning, så att länen blir mer jämförbara.

– Jag tror att man kan bli mycket bättre på uppföljning och att man kan bli mycket bättre på att lära sig av den uppföljning som finns, alltså att utvärdera och använda sig av den kunskap man får när man utvärderar sin verksamhet, säger hon.

Rättelse:

I Ekot i morse berättade vi att Blekinge hade högst prisökning på kollektivtrafiken, men uppgifterna från Region Blekinge var felaktiga. De byggde endast på busstrafik och jämfördes med ett kort som omfattade både tåg och busstrafik. Prisökningen i Blekinge har i stället varit ungefär 8 procent.

Natalie Roos

Ekot i samarbete med Sveriges Radios lokala stationer

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista