Unionen: Allt fler råkar ut för utebliven lön

3:48 min

Det blir allt vanligare att företag låter bli att betala ut löner till sina anställda. Fackförbundet Unionen ser en kraftig ökning av antalet fall.

Henning Nergaardsom fram till nyligen var anställd på ett mindre företag i Östersund har inte fått någon lön sedan i februari.

– Det påverkar väldigt hårt i och med att man hela tiden måste fundera på hur man ska få pengar så att man kan överleva nästa månad. Det man har fått låna är inte lika mycket som om man hade fått lön. Så man är ju väldigt begränsad i vad man kan göra.

Går det att leva när man inte får lön på så många månader?

– Ja, det har ju gått, men det är ju inte bra och det tar ju väldigt hårt psykiskt.

I mars betalades plötsligt ingen lön ut till Henning Nergaard och hans kollegor. När lönerna fortsatte att utebli försökte Henning med hjälp av facket och LO TCO rättsskydd att sätta sin arbetsgivare i konkurs. Men det tog tid, bolaget bytte ägare och konkursansökan godkändes först för någon vecka sedan.

Efter ett tag fick Henning Nergaard låna pengar genom kommunen.

Allt fler råkar ut för utebliven lön, visar fackförbundet Unionens genomgång. Under 2010 drev Unionen in lön åt medlemmar på drygt 1 100 företag, 2011 var det drygt 1 300 företag och prognosen för i år ligger på över 1 400. Håller utvecklingen i sig, betyder det att fallen ökat med 27 procent på två år, enligt Unionen, där Martin Wästfelt är chefsjurist.

– Det är ganska vanligt att problemen håller på ett tag. Arbetsgivaren kommer och säger att "nu är det lite problem, kan du vänta på din lön?" Och de flesta arbetstagare går med på det. Sen kanske man får en liten del av lönen.

– Sedan upprepas det och de privatekonomiska problemen blir större, man kanske får betalningsanmärkningar för att man inte kan betala sina egna räkningar.

Både stora och små företag finns bland dem som missköter sig och flest fall finns inom industrin, på bemanningsföretag och tjänsteföretag.

Anställda på nystartade företag får oftare problem än anställda på mer etablerade företag. Förutom att fler anställda blir medvetna om sina rättigheter finns det flera förklaringar till att fallen om uteblivna löner ökar, säger Martin Wästfelt på Unionen.

– Dels kanske konjunkturen svänger. Jag tror att de flesta arbetsgivare vill göra rätt för sig, men orderläget kan svänga. Sedan tror vi att en del nyföretagare inte riktigt förstår alla skyldigheter man har som arbetsgivare.

Henning Nergaard har redan 275 000 kronor i fordring mot sin tidigare arbetsgivare. Men även om Henning får ersättning från den statliga lönegarantin, täcker den bara uteblivna löner upp till 176 000.

– Jag förlorar drygt 100 000 på det här. Det känns för jäkligt.

Om du hade vetat hur det skulle gå, hade du agerat annorlunda då?

– Jag hade nog före jul förra hösten sökt ett annat jobb. Men det har samtidigt inte funnits några andra jobb här uppe, arbetsmarknaden är hård i dag, säger Henning Nergaard.

Håll dig uppdaterad

Följ Ekot på Facebook
och Twitter.

#text=5252232#| Samtal med chefen för Handelsanställdas förbund och förbundsdirektör på Almega.

Catarina Friskman

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista