Böckerna om Tintin rensas ut från Kulturhusets bibliotek i Stockholm. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix.

Tintin utrensad för koloniala nidbilder

Behrang Miri: "Barn påverkas"
1:17 min

Den klassiska seriehjälten Tintin är utrensad från barn- och ungdomsbiblioteketet Tiotretton på Kulturhuset i Stockholm. Behrang Miri, som är konstnärlig ledare för verksamheten, anser att Tintinböckerna innehåller rasistiska stereotyper.

Enligt Miri ger Tintin-böckerna bilden att afrikaner är lite dumma, att araber sitter på flygande mattor och att turkar röker vattenpipor. Och Tintin kan få sällskap i papperskorgen. På kulturhusbiblioteket jagar man nu fler barnböcker med otidsenliga värderingar, skriver Dagens Nyheter.

Under 2010 påbörjades en rättegång i Belgien som handlade om seriealbumet Tintin i Kongo, där förlaget som ger ut boken stämdes för att ge en oacceptabel bild av Afrika. Men domstolen ansåg dock att man ska ta i beaktande att albumet skrevs 1931 när Kongo var en belgisk koloni, och förlaget friades.

Utifrån den debatten har svenska Tintinböcker i dag ett förord som förklarar att de är skrivna i en annan tid och därför kan ha konstiga värderingar med dagens mått mätt, men Behrang Miri tycker inte att det räcker.

– I barnbiblioteksvärlden läser ungdomarna själva, och det är inte alltid man läser det finstilta, utan man påverkas, säger Behrang Miri till Radio Stockholm.

Det är alltså från barnbiblioteket Tiotretton som Tintinböckerna rensas ut, serierna kommer fortfarande att finnas på bibliotekets serieavdelning.

– Det handlar inte om att plocka bort, vi vill fördjupa oss i att arbeta med de frågeställningar som jag tror man inte alltid fördjupar sig i, gällande litteratur liknande Tintin, säger Behrang Miri i en debatt i P1-Morgon.

– De här perspektiven lever fortfarande i dag. Man kan inte ta för givet att en tioåring kan förstå att det var så på den tiden, men inte i dag.

Beslutet om att rensa ut Tintin-böckerna har vållat reaktioner. Journalisten Dilsa Demirbag Sten säger i debatten P1-Morgon att några personer gör sig till övertolkare om vad barn får läsa och inte, och att man är i ett läge i Sverige där man vill strypa den fria konsten.

– Det är ett stort misstroende mot det kritiska tänkandet och vår samtid, men också litteraturens roll, den fria konstens roll, säger Dilsa Demirbag Sten.

– Folk blir inte goda medborgare för att de läser så kallad god litteratur, men de blir inte automatiskt onda heller av att läsa främlingsfientliga, eller ganska negativa stereotyper av olika grupper.

Men enligt Behrang Miri handlar utrensningen av Tintin-böcker om fördjupning och att arbeta normkritiskt. Hur man ska fördjupa sig i frågorna genom att plocka bort böckerna, kan Miri inte svara på.

– Om man inte har ett fördjupat perspektiv i exempelvis hur ungdomar berörs av rasism, kan man inte ta det för givet att rasismen försvinner bara genom att läsa.

– Alla barnbibliotek väljer vilka böcker man tar in, säger Behrang Miri.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".