Behrang Miri, konstnärlig ledare för barn- och ungdomsverksamheten på Kulturhuset i Stockholm, anser att Tintin-böckerna ger en nidbild med kolonialt perspektiv. Foto: Scanpix

Tintin-böcker får vara kvar på Kulturhuset

1:17 min

Tintin får vara kvar på Kulturhusets barnbibliotek, uppger Kulturhuset i ett pressmeddelande. Det var Kulturhusets konstnärliga ledare för barn och unga, Behrang Miri, som fattade beslutet att ta bort böckerna om Tintin, men nu har han ändrat sig.

"Jag ville lyfta ett debattinlägg omkring diskrimineringsfrågor, men inser nu att det är fel att plocka bort litteratur", säger Behrang Miri i pressmeddelandet.

Enligt Miri ger Tintin-böckerna bilden att afrikaner är lite dumma, att araber sitter på flygande mattor och att turkar röker vattenpipor. Dagens Nyheter skrev i morse om att man förutom Tintin-böcker kan börja rensa ut andra barnböcker på Kulturhusets Tiotretton-bibliotek, med otidsenliga värderingar.

Beslutet vållade starka reaktioner, inte minst i sociala medier. I en debatt i P1-Morgon i morse sa journalisten Dilsa Demirbag Sten att man gör sig till övertolkare om vad barn får läsa och inte, och att man är i ett läge i Sverige där man vill strypa den fria konsten.

Kultur- och fastighetsborgarrådet i Stockholm stad, Madeleine Sjöstedt, säger till Ekot att det är helt oacceptabelt att man börjar rensa på bibliotekens hyllor.

– Kulturhuset ska inte ägna sig åt att bedriva censur, och bara visa det som passar in i schyssta värderingar, utan även visa att det finns människor med andra uppfattningar, säger Madeleine Sjöstedt (FP).

Och nu backar alltså Kulturhuset och Behrang Miri. ”Beslutet har gått för snabbt”, säger kulturhuschefen Eric Sjöström och Behrang Miri, till TT Spektra.

Det är inte första gången som seriehjälten hamnar i blåsväder. Under 2010 påbörjades en rättegång i Belgien som handlade om albumet Tintin i Kongo, där förlaget som ger ut boken stämdes bland annat för att ge en oacceptabel bild av Afrika. Men domstolen ansåg att man ska ta i beaktande att albumet skrevs 1931 när Kongo var en belgisk koloni, och förlaget friades.

Utifrån den debatten har svenska Tintinböcker i dag ett förord som förklarar att de är skrivna i en annan tid och därför kan ha konstiga värderingar med dagens mått mätt, men Behrang Miri tycker inte att det räcker.

– I barnbiblioteksvärlden läser ungdomarna själva, och det är inte alltid man läser det finstilta, utan man påverkas, sa Behrang Miri till Radio Stockholm under morgonen.

Tintin i Kongo friad i rasistmål

#text=4962102#En belgisk domstol slog tidigare i år fast att seriealbumet Tintin i Kongo inte är medvetet rasistisk och därför inte kommer att förbjudas i Belgien.

"Vill punktera den gamla klichén"

#text=5276215#Barnboksförfattaren Stina Wirsén om chocken av uppståndelsen kring filmen Liten skär och alla små brokiga.

Julia Milder

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista