Alvin E Roth och Lloyd S Shapley som får ekonomipris till Alfred Nobels minne. Foto: Scanpix.

Ekonomipriset till Nobels minne för matchningar

Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne går till Alvin E Roth och Lloyd S Shapley.

– Årets ekonomipris handlar om att para ihop aktörer med varandra på bästa sätt, säger Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Staffan Normark om pristagarna.

De två får priset "för teorin om stabila allokeringar och för utformning av marknadsinstitutioner i praktiken".

Återigen går priset till två amerikaner.

Alvin Roth är 60 år gammal, amerikansk medborgare och verksam vid Harvard University i Cambridge samt vid Harvard Business School i Boston.

Lloyd Shapley är 89 år gammal, även han amerikan och är verksam vid University of California i Los Angeles.

Vetenskapsakademien skriver att priset handlar om "att på bästa sätt para ihop olika aktörer med varandra. Det kan till exempel gälla att matcha skolbarn med skolor, eller donatorer av mänskliga organ med patienter som behöver en transplantation för att överleva".

Beskedet nådde Alvin Roth tidigt på morgonen och det första telefonsamtalet missade han.

Han hoppas att priset ska sätta fokus på det relativt unga forskningsfältet marknadsdesign.

– Jag är säker på att mina studenter kommer att vara ännu mer uppmärksamma på föreläsningarna när jag träffar dem i dag, säger Alvin Roth.

På frågan om vad som gör det här fältet intressant för honom som ekonom svarar han frågor om matchning genomsyrar livet.

– Du kan inte vara ekonom utan att märka alla de intressanta saker vi inte förstår om hur ekonomin fungerar. Det här är ett pris för mathchningar och många av de viktigaste sakerna i livet - att komma in på universitet, att få jobb, att gifta sig - handlar om matchning, säger Alvin Roth.

Om de praktiska tillämpningarna av forskningen säger Roth att teorierna byggts in i system för bland annat matchning av njurdonatorer och patienter, och används i system för matchning av elevers skolval i flera stora amerikanska städer.

Även förra året gick priset till två amerikanska forskare, Thomas J Sargent och Christoffer A Sims, för att de på ett mätbart sätt kunnat visa vad som händer till exempel när en centralbank höjer räntan.

Priset delas ut sedan 1969 och pengarna kommer från Riksbanken, men det är Vetenskapsakademien som utser vinnare – utifrån samma kriterier som de övriga priserna.

Fråga
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".