Alvin Roth och Lloyd Shapley. Foto: Scanpix.

Ekonomipris för teori om "vem som får vad"

"Väntade mig inte att få priset"
2:30 min

Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne går till två amerikanska forskare, Alvin Roth och Lloyd Shapley. ”De får det för något som inte direkt har med pengar att göra”, säger Staffan Normark, sekreterare i Kungliga vetenskapsakademien.

Årets två pristagare har aldrig jobbat tillsammans, utan var och en på sitt håll. Lloyd Shapley, 89 år gammal, vid University of California i Los Angeles. Han ligger bakom teorin. För 50 år sen utvecklade han en metod om hur olika aktörer skulle matchas på rätt sätt, säger Torsten Persson ledamot i Kungliga vetenskapsakademien.

– På ren svenska handlar det om vem som får vad. Det kan vara vem som får det här attraktiva jobbet, vilken student som får gå i vilken skola, eller vilken patient som får vilket organ som är ledigt för transplantation.

Den andra pristagaren, Al Roth, är i dag 60 år gammal och verksam vid Harvarduniversitetet i Cambridge samt vid Harvard business school i Boston. På 80-talet, 20 år efter Shapleys arbete, upptäckte Roth hur användbara Shapleys teorier var när han började studera marknaden för nyutexaminerade läkare. Där Shapleys metod användes fungerade matchingen betydligt bättre än där den inte användes.

Al Roth själv väcktes av telefonsamtalet från Kungliga vetenskapsakademien klockan halv fyra i morse.

– Jag väntade mig inte att få priset, men jag visste att pristagaren skulle tillkännages i dag, säger Alvin Roth på telefon från USA.

Ingen av årets pristagare i någon kategori är kvinna. Sedan Ekonomipriset började delas ut 1969 har det bara en enda gång gått till en kvinna. Amerikanskan Elinor Ostrom delade priset 2009 med en manlig kollega. Frågan är när en kvinna utanför USA kan stå som pristagare.

– Det är en väldigt bra fråga. Vi ställer oss den frågan inom priskommittén. Vi gör vad vi kan för att det ska hända så snart som möjligt.

Men hittills har det inte funnits några kandidater?

– Det finns några kandidater. Och framför allt finns det många yngre kvinnor som gör väldigt fina insatser på forskningsfronten. Tyvärr tenderar man att belöna forskningskåren som den såg ut för 20, 30 år sen och då var det väldigt få kvinnor som var verksamma inom nationalekonomi, säger Torsten Persson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".