Färre svenskar direktäger aktier

2:12 min

Institutioner som fondbolag och andra stora portföljinvesterare står nu för 90 procent av ägandet av aktier som är listade på svenska börser. Det visar nya siffror som Ekonomiekot tagit del av.

Antalet privatpersoner som investerar direkt i aktier fortsätter att minska. Nya siffror som Euroclear, tidigare Värdepapperscentralen, tagit fram för Ekonomiekot visar att fysiska personer i september bara ägde drygt 11 procent av det samlade värdet av aktier noterade på svenska marknadsplatser.

En rejäl minskning jämfört med till exempel år 2005, då privatpersoner ägde 15 procent av värdet på aktierna. Går man ännu längre tillbaka ägde privatpersoner hälften av det samlade värdet 1970 och en tredjedel 1985.

Att allt färre svenskar direktäger aktier är en naturlig men dålig utveckling, menar Mariana Burenstam Linder, vd för den finansiella rådgivaren Burenstam och Partners.

– Det är ju delvis politiskt styrt. Man ville ha mera fonder, det började med allemansfonder, AP-fonder och annat. Man har inte stimulerat det fysiska ägandet. Det tror jag är väldigt synd för ett samhälle. Jag skulle vilja att vi fick tillbaka en kraft för de fysiska ägarna, säger Mariana Burenstam Linder.

Förutom att många hushåll har tappat förtroende för börsen efter flera kraftiga börsfall menar Mariana Burenstam Linder att det är skattepolitiken som till stor del ligger bakom att många privatpersoner lämnat aktiemarknaden. Skatteavdrag gör till exempel att många väljer att pensionsspara i fonder i stället för att direktinvestera i aktier. Det är ett problem.

Bolag mår bäst av att styras av starka huvudägare som har bolagets långsiktiga mål som huvudfråga. Fonder gör omdisponeringar och byter sina innehav – ibland med kort varsel, menar Mariana Burenstam Linder.

Hon får medhåll av Sophie Nachemson-Ekwall som just nu doktorerar i bolagsstyrning på Handelshögskolan i Stockholm. Hon pekar på riskerna med att många fondbolag följer olika index och därmed investerar i samma aktier.

– Det farliga är att alla jagar samma aktier och det skapar tillgångsbubblor. När de kraschar har du mycket högre kostnader för samhället än bara för det enskilda bolaget. Det är precis vad vi såg under finanskraschen, vi såg det under börskraschen vi såg det under it-kraschen. Det är skadligt för ekonomin, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Catarina Friskman

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista