Vårdnadstvister kartläggs i första svensk studie

2:32 min

Antalet vårdnadstvister har ökat kraftigt de senaste åren. Förra året inledde över 10 000 föräldrar en vårdnadstvist. Men trots att det är så pass vanligt vet man relativt lite om vilka det faktiskt är som hamnar i en tvist och vilka orsakerna till tvisten är. Därför börjar nu ett forskningsprojekt som för första gången ska kartlägga vilka föräldrarna är som bråkar om sina barn.

Mikael Trolin miste vårdnaden om ett av sina barn i en vårdnadstvist. Han beskriver hur det var att gå igenom den processen.

– Det är nog en av de absolut mest fruktansvärda saker jag har gått igenom i hela mitt liv. Barnen är den svagaste länken en människa har, den som man bryr sig mest om, oftast mer än sig själv.

Trots att antalet skilsmässor ligger relativt konstant har antalet vårdnadstvister ökat med över 60 procent sedan 2006.

Forskaren Annika Rejmer på rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet, som nu inleder ett forskningsprojekt, anser att kunskapen om föräldrarna, deras konflikter och behov av stöd är bristfällig.

– Hittills i Sverige har man utgått från att vem som helst kan utveckla en vårdnadstvist och att den bara berör själva separationen eller skilsmässan. Men det finns tidigare studier som visar att det finns mer bakom, säger hon.

Vad tidigare, ganska små studier visar är att de här föräldrarna ofta befinner sig i flera kriser samtidigt, ofta såväl ekonomiska som sociala.

De hamnar också oftare på tvärs med rättvisan än andra föräldrar.

Dessutom handlar konflikterna mellan föräldrarna ofta om att de ifrågasätter varandras möjlighet att ta hand om barnen och att samarbeta.

Det kan bero på såväl kulturella som religiösa olikheter men det kan också finnas anklagelser om exempelvis missbruk eller psykisk ohälsa.

Problemet i dag är att lagstiftningen är utformad för normalfungerande föräldrar och att kunskapsluckorna är stora, tycker Annika Rejmer. Hon har nu inlett det största forskningsprojektet hittills när det gäller att ta reda på vad föräldrarna i vårdnadstvister faktiskt behöver och vilka de är utifrån exempelvis klass och etnicitet.

Åtminstone 1 000 föräldrar ska svara på frågor, även om hur deras barn mår genom hela vårdnadstvistsprocessen.

– Vad man har sett tidigare är att i praktiken mår barnen väldigt dåligt. De lider av de här konflikterna, säger Annika Rejmer.

Mikael Trolin önskar att de hade fått bättre hjälp att lösa konflikten och ha barnets bästa i fokus, men så upplevde han det inte alls.

– Det finns ju ett antal modeller som man provar med medling där barnet har en jurist som representerar barnets bästa och som medlar mellan mamma och pappa. Det skulle vara en bättre modell.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Katarina Helmerson

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista