Skuldrådgivare: Kontanter bättre för din ekonomi

11 min

Svenska hushåll har lånat för mycket pengar, och inte bara till bostäder, utan till bilar, möbler och kläder. För något har hänt i samhället. Allt fler saker kan handlas nu och betalas sen. Varnande röster höjs nu för att det här kan urarta. Och att vi borde "gå tillbaka till gå" – och börja spara.

– Skulder är inte särskilt bra. Det kanske är bra för den som någon står i skuld till, men det är inte speciellt bra att stå i skuld till någon.

Det är höst i Göteborg, Emma Nielsen står med sina killkompisar på Järntorget.

– Om jag skulle betala av allting som jag är skyldig de här killarna så skulle jag ha en skuld på 10 000 spänn, med tanke på allt de bjuder mig på.

Men kommer ni kräva tillbaka pengarna?

– Nej, hon får pengar också om hon vill.

Skuld, en skyldighet, en förpliktelse att till annan betala viss penningsumma, så förklaras ordet i ordboken. Emma Nielsen och hennes killkompisars transaktioner är på så sätt urtypen för en skuld.

I takt med att samhället utvecklats så har sätten att låna pengar och hamna i skuld också blivit fler. För många unga har snabblånen, sms-lånen, blivit en skuldfälla. Liksom mobiltelefonabonnemang där man binder upp sig på att betala ett visst belopp, varje månad, två år framåt i tiden.

Men lånesamhället är långt ifrån bara ett ungdomsproblem. Med mataffärens kreditkort kan du köpa bröd, smör och mjölk ena månaden och betala för det nästa. På internet är en tröja, en bok, en cd-skiva, bara några klick bort, betalningen sker senare med en räkning. Och sen finns ju billån, och bolån.

Enligt en analys från den schweisiska banken Credit Suisse är svenskarna det åttonde mest belånade folket i världen.

"Den som är satt i skuld är aldrig fri." April 1995, dåvarande finansministern Göran Persson talar inför Riksdagen. Men det var under några av Göran Perssons tid som statsminister som svenska folkets skulder tog fart, till stor del för att bostadspriserna steg och bolånens storlek med dem.

1992 var svenska folkets samlade skulder knappt 850 miljarder kronor, nu tjugo år senare är skulderna mer än tre gånger så stora. Över 2 900 miljarder kronor. Nuförtiden lånar vi inte bara för att kunna köpa en bostad, vi lånar till upplevelser som en resa, och vi lånar för att handla.

En trappa upp i ett hus i Masthugget, arbetar Göteborgs tolv kommunala budget och skuldrådgivare. Admir Jusufovic är en av dem.

– Vi lever i väst och vi ska ha allting. Vi tittar på grannen, vi tittar på andra när vi är ute och shoppar. Människor har dyra märkeskläder och vi vill också ha det. I dag behöver vi ju inte spara till konsumtion, man kan konsumera när behovet uppstår.

Admir Jusufovic varvar sin tid här på kontoret med att vara ute och föreläsa för ungdomar.

– Jag har sett människor som handlat saker som, köp nu betala när skatteåterbäringen kommer. Men så blir det ingen skatteåterbäring utan en skatteskuld. Då har det inte gått att lösa, då blir skulden värre än den var från början. Problemet är att vi handlar efter behov, inte efter när vi har pengar.

Handla nu, betala senare. Att handla på kredit har aldrig varit enklare än det är i dag. Det samtidigt som vi alltmer bedöms utifrån vad vi köper. Karin M Ekström är professor i företagsekonomi vid Borås högskola. Hon sätter ord på fenomenet: symbolisk konsumtion.

– Det betyder att vi genom vår konsumtion uttrycker vår identitet, vem vi är och vem vi vill vara. Konsumtionen har blivit en väldigt viktig social markör. Det finns forskare som menar att konsumtionen kommit att ersätta den roll som yrkesrollen tidigare hade för att spegla framgång i samhället. När man tänker på symbolrelaterad konsumtion så är det synlig konsumtion: bilar, kläder, hus, hemrinredning.

Men konsumtionsivern är bara en förklaring till skulderna. Störst del av skulderna är fortfarande bolån, bankerna må vara tuffare i dag men tidigare lånade de frikostigt ut till bostadsköp, och varje månad tickar räntebetalningarna in till bankerna. Bolån är en stabil kassako.

En annan möjlig förklaring är det digitala samhället. Pengar prasslar allt mer sällan i plånböckerna, de finns på plastkorten. Bankboken är ett minne blott, ersatt av internetbanken. Har pengarna helt enkelt blivit osynliga? Är osynliga pengar svårare att hålla reda på?

Eller är det så att synen på skulder har förändrats. Om lån är något som många har, och om lånen är så stora att de är omöjliga att betala av, är det då så farligt att låna lite till, till en bil, till en vecka i solen?

Konsumentminister Birgitta Ohlsson, folkpartist, vill se en attitydförändring.

– Min dotter som är snart 2,5 år fick en spargris. Jag blev nästan utskrattad av kompisar men jag tror att det är bra att lära sig att lägga undan pengar till att köpa lördagsgodis. Att lära sig att sparande är viktigt och också att ge sig tid att längta efter något och inte köpa direkt och skaffa sig skulder, något som kan leda till en stor livskris.

Men finns det inte ett dilemma bara i hur man pratar om problemet. Vi har en europeisk skuldkris, företag har skulder, varför får inte människor ha skulder?

– Då ska man inte ha Grekland som förebild utan hellre Sverige som har en god ekonomi. Det som göms i snö kommer fram i tö. Att skaffa sig skulder är bara att skjuta på problem som blir större och större.

Obetalda små skulder kan skapa stora problem för den enskilde. Obetalda stora skulder skapar också stora problem för samhället. Men någonstans kokar det ner till samma sak, hur vi använder pengar. Om vi betalar direkt eller senare.

Christina Wejshammar ansvarar för kontantförsörjningen på Riksbanken. Om drygt tre år ska vi börja handla Astrid Lindgren, Evert Taube och Ingmar Bergman. Men de nya sedlarna möter konkurrens, många köp betalas i dag med kort eller med ett sms, och kontanterna är färre nu.

– Det är svårt att veta exakt varför det minskar. Men den ökade kortanvändningen spelar roll, vi använder ju kort för lägre och lägre betalningar.

Hur länge kommer sedlarna och mynten finnas kvar då?

– Det har jag ingen aning om, men vi kommer nog att ha det så länge jag lever. Det beror ju på vad det kommer för alternativ. Blir det så att man kan betala med sin mobiltelefon och människor känner förtroende för det så kan det nog ta över en del av de kontanta betalningarna.

Åter till Admir Jusufovic i Göteborg, till honom kommer människor som fått allvarliga skuldproblem efter att ha skiljt sig, förlorat jobbet, blivit sjukskrivna eller gått i konkurs. Människor som måste vända på varje krona för att överleva. Då brukar Admir Jusufovics råd vara att ha mer pengar i plånboken, mer sedlar och mynt.

– Vi försöker säga till många av våra klienter att handla med kontanter för då ser man tydligare vad man gör av med pengar på och hur mycket pengar man har. Men visst korthanteringen är smidig. Fast hade det varit mer kontanthantering hade riskerna med skuldsättning kanske varit lite mindre i alla fall.

Fast utvecklingen går åt rakt motsatt håll. När år 2015 är här, när de nya sedlarna är ute i samhället så lär kontanternas betydelse har minskat ännu mer. Kanske handlar det om att vi måste lära oss att leva med ett nytt system, att komma ikapp utvecklingen?

Emma Nielsen funderar, på framtiden och på de elektroniska pengarna.

– Ifall strömmen skulle gå i hela världen så är det så himla mycket pengar som skulle försvinna. Allt är ju digitalt, det är ju inte kassavalv längre. Och det är ju bara siffror, det är inga riktiga pengar.

Så vad tror du skulle hända om det blev ett strömavbrott?

– Jag tror att världen skulle kollapsa väldigt hårt. För människor vet inte hur man lever utan pengar.

Fråga

Granskning av skuldfällan: Tidigare reportage

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Louise Andrén Meiton

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista