Ryska människorättsaktivister oroar sig över en ny lag som tvingar dem att registrera sig som utländska agenter. Foto: Johanna Melén/Sveriges Radio.

Ryska människorättsaktivister tvingas bli agenter

"Kan lika gärna bytas ut mot ord som spion"
2:34 min

Ryska människorättsaktivister oroar sig över utvecklingen i landet. I dag träder en ny lag i kraft som tvingar politiska organisationer som tar emot pengar från utlandet att registrera sig som utländska agenter. Ett sätt att misskreditera maktens motståndare, menar kritiker.

– För en rysktalande behöver man knappast förklara hur utländsk agent låter. Det kan lika gärna bytas ut mot ord som spion eller förrädare, säger Ljudmila Aleksejeva ordförande, för Moskvas Helsingforskommitté och människorättsaktivist sedan 1960-talet.

Nu, säger hon, är hon för första gången redo att bryta mot lagen.

För den lag som träder i kraft i Ryssland i dag innebär att hennes organisation, liksom andra i någon mening politiska organisationer som helt eller delvis lever på pengar från utlandet - måste registrera sig som utländsk agent hos Rysslands justitieministerium.

– Vi vet att vi inte är utländska agenter, att vi inte arbetar för någon utländsk stat utan bara för våra medborgares bästa, säger Ljudmila Aleksejeva.

Bredvid henne på en presskonferens som hölls i Moskva i går satt två andra potentiella agenter: Lilija Sjibanova från organisationen Golos som arbetar med valövervakning samt Oleg Orlov från människorättsorganisationen Memorial.

De tänker inte heller registrera sig som utländska agenter och enligt Orlov är syftet med lagen klart: att smutskasta de som på olika sätt hotar makten.

– Syftet är att misskreditera oss, splittra oss och förpassa oss till något slags reservat, säger Oleg Orlov.

Lagen om utländska agenter är en av många nya bestämmelser som kritiker menar tjänar samma syfte: att på olika vis skrämma och tysta Rysslands oliktänkande.

Förra veckan skrev president Vladimir Putin på en lagändring som kraftigt vidgar begreppet fosterlandsförräderi, i våras antogs en lag som skärper reglerna kring demonstrationer och nyligen började en lag gälla som gör det möjligt att censurera vissa sajter på nätet.

De nya lagarna samt de många rättsprocesser som just nu pågår mot regimkritiker har startat en debatt om år 1937 är på väg tillbaka - ett av Stalinterrorns värsta år.

– Vi är tack och lov inte där än, säger Oleg Orlov från Memorial.– Men om den här trenden fortsätter, ja då rör vi oss ditåt.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".