1 av 2
Josefin Bergstrand, politisk sekreterare på Unga synskadades riksförbund. Foto: Karin Wettre/Sveriges Radio
2 av 2
Fabian Sjö. Foto: Karin Wettre/Sveriges Radio

Unga med funktionsnedsättning ofta missnöjda

"Man får inte samma förutsättningar"
2:14 min

Fem gånger så många unga med funktionsnedsättning är missnöjda med sina liv som övriga unga. De har svårare att få jobb, har sämre studieresultat och mår sämre än andra unga. Det visar en undersökning som överlämnas till ungdomsminister Nyamko Sabuni i dag.

23-åriga Josefin Bergstrand är synskadad och hon menar att unga med funktionsnedsättning måste slåss mot många hinder för att få ett normalt liv.

– Jag tror att det handlar mycket om att man får kämpa mycket mer än alla andra både för att få det man vill, men också för att få det man har rätt till.

Josefin Bergstrand, som blev synskadad i samband med sjukdom som sjuåring, är en av många unga med funktionsnedsättning. Enligt Ungdomsstyrelsens undersökningar har runt 15 procent av alla mellan 16 och 25 år en funktionsnedsättning.

Nu har Ungdomsstyrelsen på uppdrag av regeringen studerat deras levnadsvillkor. 2 250 personer mellan 16 och 25 år besvarade enkäten, svarsfrekvensen var 52 procent.

– Inom alla de här områdena vi har studerat ser vi att många med funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor än övriga unga,. Det görs en del insatser från samhället, men de här insatserna räcker inte till, säger Fabian Sjö som är utredare på Ungdomsstyrelsen.

Rapporten visar att fem gånger fler unga med funktionsnedsättning var missnöjda med sitt liv, i jämförelse med övriga unga.

Bland unga med funktionsnedsättning är det dubbelt så många som har enbart grundskola som högsta avslutande utbildning jämfört med andra unga. Dubbelt så många i gruppen är långtidsarbetslösa jämfört med övriga unga.

Tre av tio blivit hotade, var tredje blivit mobbad och nästan hälften har känt sig otrygga senaste halvåret.

– Det är sorgligt att det ska behöva se ut så här efter att man har arbetat med de här frågorna så lång tid. Det finns mycket kvar att göra för att man ska kunna säga att målen inom funktionshinderpolitiken ska vara uppfyllda för den här gruppen, säger Fabian Sjö vid Ungdomsstyrelsen.

I Sverige ska den som har en funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som andra medborgare.

Josefin Bergstrand, som har fyra procent av sin syn kvar, pendlar mellan jobbet i Stockholm som politisk sekreterare på Riksorganisationen unga sysnskadade och hemmet i Göteborg. Hon tar tåget till Stockholm utan ledsagare och åker även tunnelbana och buss själv.

Hon skulle önska att framtidens lärare fick mer utbildning om funktionsnedsättningar.

– I många fall har jag haft ganska bra lärare som ändå har anpassat rätt bra, men sedan har jag ställs inför situationer som: "Ja just det, så är det ju du. Vad ska vi göra med dig?". Det är klart att man inte får samma förutsättningar för att uppnå resultat. Du måste själv påpeka för läraren hur undervisningen ser ut för att du ska kunna vara med.

– Sedan är arbetsmarknaden tuff. Den är tuff för alla, men har du en funktionsnedsättning åker du bort, det beror på attityder, attitydproblem.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".