1 av 2
Karlis Neretnieks. Foto: Ulf Palm/Scanpix.
2 av 2

Sverige kan inte ge eller ta emot militär hjälp

2:27 min

Sverige ska, som en viktigt del av försvarspolitiken, kunna ge och ta emot militär hjälp vid ett militärt angrepp mot Sverige eller något grannland. Men enligt militära experter så har inte Sverige någon av förmågorna inom överskådlig framtid.

– Vår förmåga att kunna ge och ta emot militär hjälp är nästan obefintlig i dag. För att göra det krävs en organisation som tar hand om flyg- eller fartygsförband som kommer till Sverige, säger säger generalmajor Karlis Neretnieks, före detta rektor för Försvarshögskolan.

– Organisationen måste samordnas med sjukvård, förnödenhetsförsörjning, inkoppling på svenska telenät, stridsledningsnät. Vi kan inte heller skydda de förband, som eventuellt skulle komma hit, för att hjälpa oss. För Sverige har inget väl fungerande luftvärn.

Det krävs alltså många månader av noggranna förberedelser och återkommande övningar, sannolikt tillsammans med Nato. Enligt Neretnieks, måste det utredas hur hjälpen praktiskt ska gå till för att Sverige ska kunna ta emot hjälp vid en militär kris.

Sverige ska kunna ge och ta emot militär hjälp, vilket konstateras direkt i inledningen av den försvarsproposition, som styr dagens svenska försvarspolitik. Vilket även har upprepats många gånger av ledande försvarspolitiker.

Men den svenska förmågan att ge hjälp till grannländer, exempelvis ifall Baltikum hotas, är också mycket begränsad, enligt Karlis Neretnieks. Att exempelvis flyga eller köra styrkor över Östersjön vore svårt, menar han.

– Det skulle inte gå. Framför allt det luftförsvar och de luftvärnsrobotar, som vi skulle möta på andra sidan, har vi inte den minsta chans att göra något åt. Dessutom, våra örlogsfartyg har tyvärr inte i dag något luftvärnsrobotsystem. Det innebär att de inte kan eskortera någonting över huvud taget över Östersjön, säger Karlis Neretnieks.

Oavsett om Sverige skulle hjälpa till i Baltikum, Norge eller något annat grannländ krävs återigen konkreta övningar i gemensamt försvar. Vilket dagens samövningar med Nato inte motsvarar, enligt Neretnieks.

De flygövningar som Sverige numera håller med Finland och Norge, underlättar ett samarbete vid kris, men motsvarar inte vad som krävs för att kunna ge och ta emot hjälp, menar han.

Att det nya svenska försvaret på sikt ska bestå av förband som snabbt kan sättas in förbättrar också läget. Men det krävs ändå månader av förberedelser innan några styrkor kan skickas utomlands, menar Karlis Neretnieks.

– Förbanden måste först sättas ihop, sedan måste de samövas och först därefter är de användbara. Dessutom, 65 procent av markstridskrafterna ska mobiliseras, precis som vi mobiliserade värnpliktiga förr i tiden.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista