Hur fungerar familjeplaneringen i Bangladesh? Svenskarna har dålig koll. Foto: Scanpix.

Svenskar har dålig koll på omvärlden

1:07 min

Svenskar har mycket dåliga kunskaper om levnadsförhållanden i andra länder. I Sidas årliga undersökning gav bara runt fem procent rätt svar på frågor om till exempel medellivslängden i olika delar av världen.

Medellivslängden är 75 år i Vietnam. I Bangladesh får genomsnittsfamiljen två barn.

Men det vet vi inte. Här i Sverige släpar vi på en 30 år gammal världsbild, från när levnadsstandarden var mycket sämre.

– Det finns ingen information som går fram om hur mycket bättre barnöverlevnaden är, hur mycket bättre läskunnigheten är, hur mycket bättre familjeplaneringen fungerar i Bangladesh, hur länge man lever i Vietnam, den informationen går inte fram, säger Hans Rosling, som forskar om global hälsa.

Är du förvånad?

– Ja, jag jobbar ju dygnet runt med att försöka undervisa om det här, men jag får inte så mycket uppskattning, jag har ju ingen effekt.

Varför är det viktigt att svenskarna är medvetna om det här?

– Det påverkar så oerhört många delar av vårt liv. Var ska våra pensionsfonder placeras? Var ska vi semestra? Var någonstans ska jag samarbeta med mitt företag? Till vad ska vårt bistånd gå? Har det haft effekt? Det finns massor av olika frågor som påverkar!

Om det finns en uppfattning du skulle vilja nå ut och ändra på, vad skulle det vara?

– Barnadödligheten i världen sjunker nu lika snabbt som den gjorde i Sverige under 1900-talet. Antalet barn per kvinna på jorden är under 2,5 barn, säger Hans Rosling.

Sidas enkät har genomförts av Statistiska centralbyrån SCB på 2 000 tillfrågade. Den visar att hälften tycker sig sakna en bra bild av hur Sverige arbetar med utveckling och bistånd.

Att vi har dålig inblick i hur biståndsmedel används gör att det inte debatteras och inte blir styrbart, kommenterar Rosling. Han menar att man behöver gå djupt in i detaljerna och se till vilken nivå som är lagom i varje sorts insats. Om man utan analys ger mer pengar där man sett effekter, så kan det i stället ge sämre resultat, varnar han.

Även Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka är bekymrad över att en omvärldsbild som inte längre stämmer blir konserverad.

Hon vill att allmänheten ska förstå att bistånd inte är huvudsakligen gåvor, utan snarare en kombination av lån och garantier i samarbete med företag och enskilda organisationer. Att man "sprider riskerna", som hon säger.

Reporter: Tomas Thorén, Ekot / TT

Fakta: Sidas attitydmätning

Bara 5 procent av svenskarna vet att det numera föds färre barn för varje år.

Över 95 procent underskattar mycket grovt läskunnigheten bland unga i Tanzania - sanningen är att drygt åtta av tio kan läsa och skriva.

Åtta av tio svenskar har gjort någonting för att försöka bidra till utveckling - skänkt saker eller pengar, eller ändrat livsstil.

90 procent instämmer i att "alla människor har lika värde, av solidaritet bör man därför stödja dem som lever under omänskliga förhållanden".

57 procent anser att biståndsanslaget är lagom eller bör öka, medan 21 procent vardera inte har någon åsikt respektive tycker att det ska minska.

Källa: Sidas/SCB:s attitydmätning 2012 (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista