Soldat skjuter under militärövning i skogen. Foto: Emil Östlund/Sveriges Radio.

Lagförslag: Civila automatvapen ska bort

1:55 min

I dag överlämnades en utredning om skärpningar i vapenlagstiftningen. Den föreslår bland annat hårdare straff för grova vapenbrott och strängare krav för vapeninnehav inom jakt och sportskytte. Helautomatiska vapen ska inte finnas alls inom det civila. Det innebär att landets 1300 k-pistskyttar måste skaffa sig nya fritidsintressen.

Mikael Jansson, generalsekreterare i Svenska Skyttesportförbundet:

– Det som berör oss framför allt i utredningen, det är det helautomatiska skyttet, där vi i princip måste lägga ner en av våra idrottsgrenar då, om fem år, om jag tolkar det rätt, säger han.

Utredningen behandlar både legala och illegala vapen, men inte frågan om vapensmuggling. Den togs upp i en annan utredning nyligen, om polis och tull. Det är främst insmugglade vapen som används inom den kriminella världen, men också vapen med licens, som stulits eller används av sina ägare vid grova brott. Därför är tillståndsgivningen viktig.

Och eftersom helautomatvapen är särskilt farliga, så ska de inte användas i det civila - och alltså inte heller för sportändamål, anser utredaren, Doris Högne Rydheim, rektor för polishögskolan:

– Vi tar död på en sport. Men vi tycker inte att det behöver göras i morgon. De har ju licenser på fem år nu. Och vi tycker att låt det här få lite längre övergångstid, kanske fem års övergångstid för att byta intresse, hitta en ny sportgren. Men vi tar död på den sporten, säger hon.

Även för de halvautomatiska vapnen föreslås skärpningar. Det räcker med vapen för max sex patroner, anser utredaren. Och vapenmagasin ska jämställas med vapen, så att tillstånd krävs för fler magasin än ett per vapen.

Även föreningar för jakt och skytte ska få ett tydligare regelverk, med krav på auktorisering och fortslöpande rapportering av verksamheten.

Den viktigaste delen av utredningsförslaget är ändå den som handlar om hårdare straff, anser justitieminister Beatrice Ask (M). Straffskalan för grovt vapenbrott delas upp i två steg, där det grova brottet kan ge fängelse i upp till fyra år, medan det föreslagna "synnerligen grovt vapenbrott" kan ge upp till sex års fängelse.

– Ja det är naturligtvis straffnivån, därför att en skärpning av straffen, det gör man ju då genom att göra en stegvis upptrappning av brottets allvar kan man säga, det har betydelse. Det är viktigt att markera hur samhället ser på detta, säger Beatrice Ask.

Det nya brottet, synnerligen grovt vapenbrott, med fängelse på mellan två och sex år, ger dessutom polisen ökade möjligheter att använda avlyssning som spaningsmetod, något som länge efterfrågats. Nu ska förslaget ut på remiss och tanken är att den nya lagen träder i kraft den 1 juli 2014.

Birgitta Johansson

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista