Foto: Jessica Gow/Scanpix.

Statligt råd vill göra surrogatmödraskap lagligt

"Ska inte handla om att tjäna pengar"
2:20 min

Frågan om surrogatmödraskap har utretts av Statens medicinsk-etiska råd, och en majoritet i rådet vill ändra nuvarande lagstiftning.

Hetero- och homosexuella par som själva inte kan föda barn ska i vissa fall tillåtas att anlita till exempel en syster eller nära vän att föda ett barn, som de sedan lämnar ifrån sig.

– Då handlar det alltså inte om att tjäna pengar, utan då ställer man upp för en medmänniska, och då har vi sagt att det ska vara en nära anhörig. Det kan vara en syster, en svägerska, eller en nära vän som ställer upp i den situationen, säger ordförande Kjell Asplund.

Surrogatmödraskap, är i dag inte tillåtet i Sverige, men regeringen ska utreda frågan. Ekot berättade i går att minst 100 barn kommit till Sverige, efter att barnlösa par använt sig av en surrogatmamma i utlandet.

Nu har Statens medicinsk-etiska råd, som alltså fungerar som rådgivare åt regering och riksdag, gått igenom en rad frågor som rör assisterad befruktning. En majoritet kan tänka sig surrogatmödraskap, i vissa fall.

Surrogatmamman måste i så fall ha egna barn, och även genomgå en lämplighetsprövning.   

– Då kommer man åt den kommersiella verksamhet, som i dag förekommer i Ukraina och Indien, säger Kjell Asplund.

Vilken risk ser du att till exempel en syster, eller nära vän känner trycket att ställa upp som surrogatmoder?
– Visst, det kan finnas ett sånt tryck.

Rådet är enigt om att det bör bli tillåtet att befruktade ägg, som blir över vid så kallad provrörsbefruktningar, ska få doneras till ofrivilligt barnlösa.

Det här är tillåtet i många andra EU-länder, men inte i Sverige, och det innebär att varken mamman eller pappan blir barnets genetiska föräldrar.

Rådet vill också ta bort den särskilda prövning som görs av personer som vill bli förälder med donerade ägg eller spermier, och i stället införa en allmän bedömning för alla som genomgår assisterad befruktning. Då med fokus på barns bästa.

Men ska staten verkligen lägga sig i på det här sättet?
– Ja, staten lägger sig ju i, i och med att man har den här verksamheten. Det där har vi resonerat väldigt mycket fram och tillbaka om, och fastnat för att man ska nog, och det kommer att gälla undantagsfall, men det ska finnas möjlighet att säga nej.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".