Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
1 av 5
Journalisten Anna-Klara Bankel har nominerats till Årets guldspade för sitt grävjobb om landgrabbing i Sierra Leone. Foto: Sveriges Radio.
2 av 5
Här förbereds nya markområden för plantage. Foto: Anna-Klara Bankel/Sveriges Radio.
3 av 5
Ett exempel på SierraLeonska odlingslotter. Foto: Anna-Klara Bankel/Sveriges Radio.
4 av 5
Sockerrörsfält. Foto: Anna-Klara Bankel/Sveriges Radio.
5 av 5
Klicka för grafik: Sierra Leone

Ny kritik mot Swedfund-projekt i Sierra Leone

"Många upplevde sig lite lurade"
2:12 min

Ett bioenergi-projekt i Sierra Leone, som svenska statens företag Swedfund finansierar, får ny kritik. Enligt en rapport som presenteras i dag är det framförallt kvinnorna i området som drabbats. Viveka Risberg är kanslichef vid Swedwatch, som gjort rapporten.

– Kritiken är allvarlig så tillvida att vi tycker att kvinnornas rättigheter kommer i kläm, säger Viveka Risberg, kanslichef på Swedwatch som gjort rapporten.

Swedfund är ett statligt ägt investeringsbolag. Bolaget har investerat 90 miljoner svenska biståndskronor i företaget Addax Bioenergy, som odlar sockerrör för etanolproduktion i Sierra Leone, i Västafrika.

Ekot har i flera reportage förra året berättat om hur boende i området drabbats negativt av etanol-projektet, bland annat genom vatten- och matbrist. Efter rapporteringen krävde biståndsminister Gunilla Carlsson att Swedfund en heltäckande bild av situationen.

I dag presenterar Sida-finansierade Swedwatch en rapport från området. Rapporten har fokuserat på kvinnors rättigheter - eftersom det är ett uttalat mål i svensk biståndspolitik.

Och enligt rapporten fungerar kommunikationen dåligt mellan Addax Bioenergy och lokalbefolkningen. Viveka Risberg vid Swedwatch.

– Det var många som upplevde sig lite lurade, de hade trott att Addax skulle komma med jobb. Att de skulle komma med skolor och sjukhus, och bygga brunnar. Men så blev det inte och det beror dels på missförstånd och felaktiga förväntningar från lokalbefolkningen, som i sin tur kan bero på att det finns lokala politiker som utlovar saker för att locka investerare. Men sedan beror det dels också på att Addax inte har levererat så många jobb som de trodde, och som de sa från början.

Vid sidan om bristen på jobb upplever många som intervjuats i rapporter även att de har sämre tillgång till mat i dag än innan etanolprojektet drog igång.

– Därför att de inte tror att de får använda och odla på marken som arrenderas ut. Och sedan är det ett risprogram som Addax har startat för att just detta inte ska ske, att inte rätten till mat ska påverkas, men det finns ett ganska stort missnöje med att det här risprogrammet inte är lyckat, säger Viveka Risberg.

Swedfund, som alltså investerat i projektet, säger att det inte är enkelt att informera och föra dialog i ett så stort antal byar som området berör. Lars-Olle Larsson, som arbetar med miljö och hållbarhet vid Swedfund, välkomnar nu den diskussion som rapporten medför.

– Jag tycker att det är en konstruktiv kritik som vi ska fortsätta att prata och resonera om. Vi menar inte att privatsamverkan och företagsetableringar är den enda lösningen på fattigdomen, vi menar att det är en del av lösningen på fattigdomsproblematiken, säger Lars-Olle Larsson.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".