Foto: Markus Schreiber/Scanpix.

Veto riskerar att stoppa EU:s långtidsbudget

Fem partier har enats om att säga nej
2:57 min

EU måste satsa betydligt mer pengar på bland annat forskning och utbildning, annars kommer EU-parlamentet lägga in sitt veto mot unionens långtidsbudget. Det här visar en resolution från parlamentets största partigrupper.

Efter maratonförhandlingar kunde EU-ländernas stats- och regeringschefer för en månad sedan enas om en ny EU-budget ända till och med 2020.

Den överenskommelsen innebar för första gången en något minskad totalbudget för EU, dessutom en marginellt lägre EU-avgift för Sverige, enligt regeringen.

Men i och med Lissabonfördraget har EU-parlamentet fått ökad makt, bland annat vetorätt om den viktiga långtidsbudgeten.

Nu har fem partigrupper, med 85 procent av platserna i parlamentet, enats om att säga nej till budgeten "i sin nuvarande form".

I en resolution, som Ekot har läst, säger parlamentsgrupperna att det måste bli "substantiella ökningar" av EU:s investeringar i bland annat innovation, forskning, utbildning, infrastruktur, unga och arbetet mot klimatförändringar.

– Bristerna i den förhandling som medlemsstaterna genomförde, och som har beskrivits som hästhandel och matthandel, är så stora att vi måste ha en förhandlingsomgång till för att försöka korrigera dem, säger Göran Färm, som ansvarar för budgetfrågor hos Socialdemokraterna i EU-parlamentet.

Det väntas en stor majoritet för den här resolutionen när frågan ska upp till omröstning på onsdag, även om en rad parlamentariker från de stora partigrupperna säkert då lär rösta mot partilinjen.

Partigrupperna bakom den gemensamma resolutionen är konservativa-kristdemokratiska EPP, socialdemokraterna, liberalerna, de gröna och vänstern.

Utöver tillväxtsatsningar kommer EU-parlamentet också bland annat kräva rätten att budgetmässigt flytta pengar mellan olika politikområden och olika år.

I resolutionen nämns inget om att höja den totala nivån på EU:s budget. Enligt Göran Färm går det att satsa mer på tillväxt genom att skära på annat.

– Jag tycker att man ska skära lite till på jordbruket. Det är till och med så att vi på senare år har haft svårt att göra av med jordbruksbudgeten. Där finns mer att ta av.

Fast Göran Färm medger att det kommer bli mycket svårt att övertyga länder som Frankrike och Irland att gå med på ytterligare nedskärningar i stöden till bönderna.

Snart väntas EU-parlamentet inleda förhandlingar om budgeten, i första hand med EU:s ordförandeland Irland. Ett slutligt beslut om EU:s långtidsbudget kan komma tidigast i maj, men mer troligt under sommarmånaderna.

Om parlamentet säger slutligt nej till långtidsbudgeten kommer 2013 års EU-budget rulla vidare in på nästa år, med vissa uppräkningar.

Det skulle i så fall innebära att Sverige blir av med hela sin rabatt på EU-avgiften. Dessutom kan det bli problem för många av de projekt som är beroende av EU-stöd.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".