Professor Oliver Rathkolb, expert på Österrikes förhållningssätt till nazisterna. Foto: Daniel Alling/Sveriges Radio

Hitlers intåg väcker känslor i Österrike 75 år efter

"Vi har ett mer kritiskt förhållningssätt"
2:21 min

I dag är det 75 år sedan Hitler och de tyska nazisterna annekterade Österrike utan strid. I dag finns en debatt om att landet kom att bidra till Hitlers grymheter och bearbetningen av annekteringen väcker starka känslor.

En man i publiken på gårdagskvällens stora minnesföreställning på Österrikes nationalscen avbröt plötsligt en av Österrikes mest kända skådespelare, den 82-årige Otto Schenk.

Föreställningen på Burgtheater i Wien handlade om Hitlers maktövertagande i landet 1938.

Mannen som avbröt vittnade om hur det var att leva som barn med en judisk far i Wien under nazitiden. Han tyckte Schenk var för försonande mot nazisterna i sina beskrivningar.

Schenk försökte parera mannens kritik, men motsättningen bestod.

Händelsen är ett bra exempel på att Österrikes agerande i samband med Hitlers och tyskarnas inmarsch i Österrike. Inmarschen den 12:e mars 1938, som gick under namnet Anschluss, väcker fortfarande starka känslor i landet.

Efter kriget såg Österrike länge sig som offer för Nazityskland och inte som medansvarigt, trots starka bevis för motsatsen. Men sedan 50-årsdagen av Hitlers annektering, har den bilden krackelerat allt mer.

– Vi har ett mer kritiskt förhållningssätt till vårt agerande 1938 den här årsdagen, än vad vi har haft årtiondena tidigare, säger Oliver Rathkolb, historiker på Wiens universitet.

Detta trots att en representativ undersökning i den liberala tidningen der Standard nyligen visade att 42 procent av de tillfrågade höll med om påståendet att "allt inte var dåligt under Hitler".

– Vi har en ung generation nu som vill veta mer och som acceptera obekvämare sanningar om Österrikes agerande, säger Oliver Rathkolb.

Men de starka känslorna på Burgtheater i går kväll visar att mycket arbete fortfarande återstår att göra.

Helga Luhan, drygt 80 år, som bodde i Wien som flicka 1938 och vars bror dödades av nazisterna 1944, tycker man målat upp en felaktig bild av läget.

- Jag tycker inte föreställningen lyckades fånga hur skräckfyllt det var för många. Det blev för avdramatiserat, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".