Foto: Christine Olsson/Scanpix.

Deflationen biter sig fast i svensk ekonomi

Fyra månader med deflation
1:22 min

Det fortsätter att vara lågt inflationstryck i svensk ekonomi, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån. I februari nådde inflationen inte ens upp till nollstrecket.

Det är fyra månader i rad nu utan inflation i Sverige. November förra året hamnade på minus 0,1 procent. Det var första gången på flera år under nollan.

Man får gå tillbaka till år 2009, året efter Lehmankraschen, när tillväxten i Sverige föll med 5 procent.

December var också under noll, medan januari träffade nollstrecket exakt. Och så nu i februari i år, då inflationen mätt i KPI hamnade på minus 0,2 procent enligt SCB.

Minus 0,2 procent är den lägsta sedan november 2009.

Senast inflationen var över Riksbankens mål på 2 procent var i december 2011. Då sänkte också Riksbanken sin ränta från 2 till 1,75 procent.

Det råder med andra ord deflation i svensk ekonomi just nu räknat i årstakt.

Det är ett av flera tecken på att aktiviteten i svensk ekonomi är låg, och att Riksbankens expansiva åtgärder med rekordlåg ränta inte riktigt lyckas få fart på inflationen ändå.

Blir det ännu fler månader med deflation kan det tillsammans med andra faktorer bädda för en räntesänkning i april.

Men det finns också tecken på att stimulanserna ger skjuts åt inflationen. För räknat mellan månaderna, från januari till februari i månadstakt, så steg priserna med 0,4 procent.

Riksbanken talade ju också om ljusglimtar i ekonomin vid sitt senaste räntebeslut i januari, när efterfrågan väntas komma tillbaka framåt våren.

Om man räknar bort effekterna av ränteförändringar ligger inflationen lite högre, 0,9 procent i februari, enligt måttet KPIF.

För de svenska hushållen betyder deflation att varje krona i plånboken blir mer värd. Reallöneutvecklingen för hushåll med jobb och lön bäddar för köpfest. Kanske blir det en ketchupeffekt när kylan ger med sig.

Framför allt är det fallande räntekostnader, lägre elpriser och sänkta priser på hemelektronik som ligger bakom de fallande konsumentpriserna (KPI) på helårsbasis.

Däremot har priserna på livsmedel och kläder stigit, liksom hyran, enligt SCB.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".