Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Hon fängslades och våldtogs i det nya Irak

Publicerat söndag 17 mars 2013 kl 20.39
"Jag hörde min dotters röst"
(2:18 min)
1 av 3
"Något har slocknat i mig, men jag försöker att inte visa barnen", säger Sabah Jibouri, här med sin dotter Noura. Foto. Cecilia Uddén/Sveriges Radio
2 av 3
Sabah Jibouri visar bilder på när hon jobbade som journalist före fängelsevistelsen. Foto: Cecilia Uddén/Sveriges Radio
3 av 3
Klicka för grafik.

Det är tio år sedan USA invaderade Irak med löften om frihet och demokrati. Men efter USA:s uttåg har Iraks makthavare fortsatt traditionen av att gripa oskyldiga på terrormisstankar.

För bara en månad sedan släpptes journalisten och fyrabarnsmamman Sabah Jibouri efter ett år i fängelse.

Hon var dömd för inblandning i terrordåd – hon skulle ha transporterat sprängämnesbälten till en självmordsbombare. Men Sabah säger att hon erkände under tortyr.

Sabah gråter och berättar om våldtäkten.

– De tvingade mig att stå naken – bunden vid en pelare medan de tog på mig, sen fördes jag in i ett rum där de lade mig på mage på en säng och kedjade fast händer och fötter – och så kom befälet och våldtog mig, berättar hon.

– Detta pågick under en vecka. Jag erkände inte. Inte förrän den dag då jag hörde min dotters röst – de hade lurat hit henne och sagt att hon skulle få träffa mig – hon satt inne i befälets rum utan att ana vad som pågick, men jag förstod. Budskapet var: erkänn nu annars får din dotter samma behandling som du. Jag hörde min dotters röst och då knäckte de mig.

Sabah blev fri först efter att människorättsorganisationen Human Rights Watch engagerat sig i hennes fall och tagit upp det med vice justitieministern. 

Själv tror Sabah att någon inom systemet ville straffa henne för den aktivistiska journalistik hon ägnade sig åt. För fem år sedan startade hon en veckotidning som enbart tog upp orättvisor i Irak och publicerade folks klagomål.

Sedan gick Sabah själv till ministerierna och krävde svar. Hon besökte fängelser och tog bilder i smyg på fångarna för att hjälpa desperata familjer att lokalisera sina försvunna släktingar.

Hon visar bilder på sig själv där hon intervjuar högt uppsatta tjänstemän, men det går knappt att känna igen henne, året i fängelse har förändrat hennes utseende och hennes blick.

– Det är klart att jag inte var populär, säger Sabah, men jag trodde inte att de skulle sätta stopp för mig på det här sättet.

Sabahs dotter Noura säger att det inte finns någon rättvisa i Irak.

– Om min mamma haft en skicklig advokat kanske hon hade sluppit fängelse. Jag ska bli advokat och försvara vanliga människor mot förtrycket – det är vad Irak behöver idag, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".