Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Socialstyrelsen föreslår ny diagnoskod för apatiska barn

Publicerat tisdag 19 mars 2013 kl 03.00
I dag får barnen olika diagnoser
(1:59 min)

Socialstyrelsens utredare föreslår att barn som insjuknar under asylprocessen och blir apatiska ska få en egen diagnoskod i den svenska versionen av sjukdomsklassifikationsmanualen ICD. Det nya namnet för tillståndet ska heta uppgivenhetssyndrom.

Socialstyrelsen har tidigare menat att det inte behövs en egen diagnos för att beskriva de här barnens tillstånd men nu föreslår myndighetens utredare att tillståndet ska heta uppgivenhetssyndrom

En av dem som i dag lider av uppgivenhetssyndrom är 13-åriga Linda och så här berättar hennes pappa Alen. Båda heter egentligen något annat.

– Jag lägger min hand på min dotters bröst och känner hennes hjärta slå men jag förstår inte vad det är som händer med henne, säger Alen.

Hans dotter Linda har varken kunnat prata eller äta själv på nästan två år.

Det är för att få mer kunskap om Linda och andra drabbade barn som Socialstyrelsens utredare Björn Smedby nu föreslår att tillståndet ska kallas uppgivenhetssyndrom. Det ska också få en egen medicinsk diagnoskod i den svenska versionen av klassificeringssystemet ICD.

I dag får de här barnen olika diagnoser, allt ifrån matvägran till depression eller posttraumatisk stress och det gör att det är svårt att följa de drabbade barnen.

Uppskattningsvis handlar det om runt 30 barn men det finns ingen säker statistik och det är bland annat för att få det som det behövs en egen diagnoskod, säger Björn Smedby.

– För att skapa möjlighet att statistiskt följa dem, att kunna räkna hur många personer det rör sig om och förändrar sig förekomsten. Blir dem fler eller blir dem färre, säger han.

Förslaget diskuteras nu på socialstyrelsen som inom kort förväntas fatta beslut i frågan.

Anne-Liis von Knorring är professor i barn och ungdomspsykiatri vid Uppsala universitet. Hon hoppas att Socialstyrelsen ska följa utredningens rekommendation och fatta beslut om en egen diagnoskod. Det skulle möjliggöra nödvändig forskning kring barnens tillstånd, säger hon.

– Vi vet inte hur lång tid det tar innan de blir friska. Vi vet inte i detalj hur det går med insjuknandet. Vi vet inte hur det påverkar andra funktioner i kroppen eller hur det ser ut i aktiviteten i hjärnan. Det finns många aspekter, säger Anne-Liis von Knorring.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".