Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Långa häktningstider vanligare än tidigare känt

Publicerat onsdag 20 mars 2013 kl 10.38
Brister i rapporteringen uppdagade
(1:58 min)
2 800 personer satt häktade två månader eller mer i fjol. Foto: Anna-Karin Drugge/Scanpix

Dubbelt så många som man tidigare trott sitter häktade under lång tid i Sverige. Anledningen är att Åklagarmyndigheten och Domstolsverket tidigare inte samordnat sin rapportering av häktningstider.

Stockholmaren Rickard Zamani satt häktad i ett halvår misstänkt för ett rån som han senare friades från.

– Just där och då när jag blev frisläppt var jag bara glad att jag blev frisläppt. Men nu i efterhand jag kan bli lite bitter, sex månader av mitt liv förlorade jag, säger Rickard Zamani

Förra året ändrades rapporteringen av personer som sitter häktade, så att häktningstiden både före och efter dom räknas in. Och nu har det visat sig att dubbelt så många som man tidigare trott sitter häktade två månader eller mer.

Förra året satt närmare 2 800 personer häktade mer än två månader. Ett år tidigare var antalet som rapporterades drygt 1 300.

Rickard Zamani satt häktad ett halvår.

– Efter fyra månader fick jag träffa min mamma och då var det bevakat förstås, vi fick inte krama om varandra och inte prata på vårt språk utan det var bara svenska som gällde, jag fick se min mamma och hennes tårar bara rann och jag ville bara krama om henne och säga jag är oskyldig för en gångs skull, det var det tyngsta mötet jag varit med om, säger Rickard Zamani

Antalet personer som sitter häktade lång tid i Sverige är alltså dubbelt så stort som man tidigare trott.

Birgitta Winberg har jobbat som fängelsepräst på Kronobergshäktet i Stockholm i 18 år, och hon är kritisk mot de långa häktningstiderna.

– I ett demokratiskt humant land kan man inte förvara människor på det här sättet anser jag, säger hon.

Vad ska man göra då?

– Ja, man får väl se till att de får träffa andra i alla fall, och att det inte blir några slentrianomhäktningar som jag menar sker. Man kan i princip sitta hur länge som helst, och då behöver man ju inte skynda på någon polisutredning heller, man har liksom ingen press på sig. Man måste sätta det humanitära först tycker jag.

– Det kan inte var möjligt att isolera en människa hur lång tid som helst, det verkar ju helt absurt. Tänk om vi skulle höra talas om det i något annat land! De kan isolera oskyldiga människor hur länge som helst. Men det handlar om vårt eget land.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".