Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Björklund vill garantera elevernas lektionstimmar

Publicerat tisdag 26 mars 2013 kl 16.38
Skolor drar ned på timmarna i dag
(1:52 min)
Regeringen vill garantera ett visst antal undervisningstimmar i matemati, svenska och engelska. Foto: Scanpix

Regeringen vill säkerställa att eleverna i grundskolan får sin garanterade undervisningstid. Enligt utbildningsminister Jan Björklund gör dagens system att många skolor minskar på lektionstimmarna.

Regeringen vill att Skolverket ska föreslå hur många lektionstimmar som ska ges i ämnena i varje stadium av grundskolan, eftersom det då blir lättare att kontroller att timplanen följs.

– Lagen tillåter i dag, kan man säga, att varje rektor drar ned något på lektionerna på sitt stadium och så förväntar de sig att de andra stadierna i skolan ska ha fler lektioner i stället, och sammantaget får då eleven för lite lektioner, säger Björklund.

 Vet du det?

– På mycket goda grunder så kan vi anta att det är så och vi har fått så många rapporter om detta. Även Skolinspektionen har i en del granskningar visat på detta. I vilken omfattning exakt vet vi inte, men att det förekommer på många håll att eleverna inte får rätt antal lektioner, det vet vi, säger Jan Björklund.

I skollagen står i dag att varje elev ska få minst 6 665 timmars undervisning i grundskolan, det ska till exempel vara 900 timmar matematik, 480 timmar engelska och 230 timmar musik.

I samband med skolans val, får vissa ändringar göras.

Lärarnas Riksförbund visade förra året att  tiden för matte i åttan är olika. Skolan som gav mest, gav 125 matematiktimmar, den som gav minst, gav 71 lektionstimmar. 

Skolinspektionen ser varje år skolor som brister när det gäller att ge eleverna deras lektioner.

Nu vill regeringen dela upp timplanen. Skolverket ska nu föreslå hur många lektionstimmar det ska vara i varje ämne i lågstadiet, i mellanstadiet och i högstadiet.

Sedan blir det lättare att kontrollera att timplanerna följs.

Lärarförbundet tycker att förslaget är olyckligt, det kan göra att man bygger murar mellan stadierna.

– Det minskar flexibiliteten och minskar lärarnas möjligheter att sätta in mer av till exempel svenska och matematik vid en viss ålder om eleverna skulle vara i behov av det, säger ordföranden Eva-Lis Sirén.

Lärarnas Riksförbund tycker att dagens timplan är segregerande och att förslaget är bra. Metta Fjelkner är ordförande där.

– Det är nödvändigt för elevernas skull och jag är väldigt glad för detta, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".