EU-kommissionär Cecilia Malmström. Foto: Björn Larsson Rosvall/Scanpix.

Asylsökande ska få bättre skydd

"Byggt in tillräckligt många garantier "
3:54 min

Asylsökande i Europa kommer få ett bättre bemötande framöver. Det säger EU-kommissionär Cecilia Malmström när EU, efter många års tuffa förhandlingar, nu har nått en politisk överenskommelse om en mer gemensam asylpolitik.

EU-kommissionär Cecilia Malmström (FP) har ansvar för migration och asyl säger att skyddet för bland annat asylsökande barn kommer att höjas.

– Det är rättssäkert, det är transparent, det är förutsägbart för den asylsökande. Det ställer väldigt tydliga krav på vad medlemsländerna ska göra och inte göra. Det innebär en höjning av skyddet för de allra mest utsatta, till exempel barn, flyktingar som flyr undan tortyr, kvinnor som utsatts för sexuellt våld och så vidare, säger Cecilia Malmström.

1999 lovade EU-länderna att införa ett gemensamt regelverk för migration och asyl. Det har varit oerhört svårt att enas om till exempel hur asylsökande ska få bo när de kommer till Europa, vilken rättshjälp de ska få och hur deras ansökningar ska hanteras. Ett skäl är pengar, att det kostar mycket för länder som Grekland och Italien att bygga upp en fullt fungerande asylmottagning.

Efter 14 år av tufft kompromissande blir nu slutresultatet en mer harmoniserad asylpolitik, men med fortsatta tolkningsmöjligheter för enskilda EU-länder.

EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (FP) är besviken över att medlemsländerna inte har gått med på att tydligt undanta ensamkommande barn från regeln om att en asylansökan ska prövas i det första EU-land som den asylsökande kommer till. Hon välkomnar däremot ett stopp för att låsa in asylsökande.

– Jag har sett det värsta, låsta förvar, låsta läger på Sicilien och i Grekland där också barn har låsts in under mycket lång tid. Det sätter vi absolut punkt för, säger Cecilia Wikström.

I dag har EU-ländernas ambassadörer i Bryssel bekräftat den politiska överenskommelsen om de sista lagstiftningsdelarna av unionens asylpaket. Senare i vår väntas även EU:s parlament ge sitt formella godkännande.

Den sista politiska knuten som löstes upp handlade om att EU-länderna ville få rätt att göra snabbehandlingar av asylansökningar, även från ensamkommande flyktingbarn och de som säger sig ha blivit utsatta för tortyr.

Kompromissen blev även att de här personernas ansökningar kan snabbehandlas, till exempel om de kommer från det som kan kallas "säkra länder" eller när de har falska dokument.

– Vi hade önskat att det inte blev på det sättet. Det här är en kompromiss, men vi har ändå byggt in tillräckligt många garantier för att det ska bli en individuell prövning, och med en övervakningsmekanism. Vi kommer mycket noga följa så att det inte blir något missbruk här, säger Cecilia Malmström.

Förra året var det 332 000 personer som sökte asyl i EU, en ökning med tio procent jämfört med året före. Fem länder, däribland Sverige, tog emot 70 procent av de asylsökande. De andra 22 EU-länderna tog totalt emot 30 procent. Både Cecilia Wikström och Cecilia Malmström hoppas att EU:s nya gemensamma asylregler ska innebära en utjämning.

– Fortfarande är det så att länder som Sverige har bra rykte, jämfört med andra, och därför drar till sig personer. Så kommer det vara i framtiden också, säger Cecilia Malmström.

– Men på sikt kommer detta att något jämna ut sig, och göra det möjligt för länder som inte har tradition att ta emot att ha kvalificerad mottagning, med hög standard. Det gör att man också kan ta kvotflyktingar från något av världens stora flyktingläger, till exempel, säger hon.

Framför allt i Grekland återstår mycket att göra för att leva upp till EU:s nya asylregler, men enligt Cecilia Malmström kommer EU-kommissionen inte se mellan fingrarna om något EU-land bryter mot lagstiftningen.

– Man försöker hjälpa medlemsländerna. Vi har byggt in stödmekanismer, både vad gäller tekniskt stöd, ekonomiskt stöd, expertisstöd, mänskliga resurser och så vidare. Till syvende och sist har vi domstolen och böter, säger EU-kommissionär Cecilia Malmström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".