Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Oroligt på Nordirland 15 år efter konflikten

"Vi vill ha vår flagga tillbaka"
6:50 min
1 av 12
Alex Maskey , Sinn Fein i parlamentet Stormont. Foto: Sveriges Radio
2 av 12
Minnesmonument över personer som uppges ha dödats av brittisk militär i samband med den långa konflikten. Foto: Maria Eksedler / Sveriges Radio
3 av 12
Väggmålning i Londonderry med Patsy O'Hara, som hungerstrejkade sig till döds i sin kamp för ett enat Irland. Foto: Maria Eksedler / Sveriges Radio
4 av 12
Bild från den protestantiska delen av Belfast. Foto: Maria Eksedler / Sveriges Radio
5 av 12
Det bostadsområde i Londonderry som fick utrymmas efter stort vapenbeslag. Foto: Maria Eksedler / Sveriges Radio
6 av 12
Det regionala parlamentet Stormont. Foto: Maria Eksedler / Sveriges Radio
7 av 12
Flaggor är en viktig symbol, protestanterna försvarar sin rätt att pryda fastigheter med Union Jack. Foto: Maria Eksedler / Sveriges Radio
8 av 12
Ian Paisley Junior, partiet DUP. Foto: Sveriges Radio
9 av 12
Stadshuset i Belfast. Foto: Maria Eksedler / Sveriges Radio
10 av 12
Väggmålning i den katolska delen av Belfast. Foto: Maria Eksedler / Sveriges Radio
11 av 12
Väggmålning med krav på att de så kallade peace walls, ska tas bort. Foto: Maria Eksedler / Sveriges Radio
12 av 12

I morgon, långfredag, är det 15 år sedan det senaste fredsavtalet mellan katoliker och protestanter på Nordirland undertecknades. Ekots Maria Eksedler var nyligen där.

Ian Paisley Junior representerar det nordirländska partiet DUP, Democratic Unionist Party. Han är 46 år, lättpratad och har nära till ett leende där han sitter i en soffa i det brittiska underhuset i London.

Det är nästan svårt att tro att han är son till den kontroversielle predikanten och partiledaren Ian Paisley. Pappa Paisley gjorde sig känd för kritiska uttalanden om framförallt katoliker. Han blev till exempel utslängd från EU-parlamentet när han skrek nedsättande ord mot påven Johannes Paulus den andre.

Nu har Nordirland på nytt gått igenom en tid oroligheter med protester på gatorna, politikerhot, ökade vapenbeslag och upphittade sprängladdningar.

– Förut var det blodigt och svårt, nu är det mest bara svårt. Vi gör framsteg, men ingen trodde att det skulle bli enkelt, säger Ian Paisley Junior.

På de gröna kullarna utanför Belfast ligger det pampiga regionala parlamentet Stormont, där jag möter Alex Maskey. En gång känd för sitt samröre med en av grenarna till IRA, den irländska republikanska armén. Numera är han en kostymklädd politiker inom partiet Sinn Fein och han är bekymrad.

– Det har varit turbulent de senaste månaderna. Det är politiskt oroligt och kan bli än värre när årets marschsäsong snart börjar, säger Alex Maskey.

Protesterna som har på gått under  flera månader, gäller att stadshuset i Belfast inte ska hissa den brittiska flaggan varje dag, utan bara vissa dagar. Polisens kostnader i samband med demonstrationerna uppgår till över 200 miljoner kronor och flera hundra personer har gripits, en del har åtalats.

De ekonomiska följderna har varit stora, affärer har tvingats att hålla stängt, planerade investeringar har stoppats och en del besökare har bokat av sina resor.

– Vi vill ha vår flagga tillbaka, säger herr och fru Craig som är ute och handlar i Belfast. De, politikerna, förstör vårt land vill ni verkligen komma hit, en del vill ju inte det, säger fru Craig.

De är protestanter och vill att Nordirland ska fortsätta att tillhöra Storbritannien. Det är det som är den gamla tvistefrågan, brittiskt eller irländskt styre. Och flaggorna  är en viktig symbol på Nordirland. Flaggor och väggmålningar kan snabbt ge svar på vilket område man befinner sig i.

För katolskt dominerade partiet Sinn Fein står fortfarande frågan om ett enat Irland högt på dagordningen. Alex Maskey hävdar att många av problemen beror på den brittiska inblandningen.

– Vi tror att många problem kommer att lösas när vi återförenar ön, säger Alex Maskey som tror att det kan hända och tycker att det borde hända.

Något som hans politiske motståndare Ian Paisley Junior ser som ett skämt.

Många håller säkert andan nu inför kommande stor-arrangemang i Nordirland. Världens rikaste länder inom G8-gruppen möts i Enniskillen i juni. I augusti hålls World Police and Fire games i Nordirland. 25 000 besökare väntas från 70 länder till en plats som säkerligen har en del att lära ut om katastrof-och räddningsinsatser.

John Tully inom PSNI, Police Service Northern Ireland, är projektledare för evenemanget.

Det blir fantastiskt, säger John Tully och talar om att alla besökare sammanlagt väntas spendera cirka 160 miljoner kronor på hotell, restauranger och turistaktiviteter.

Besökarna kommer säkerligen att se det nya Titanic-museet som berättar om hur fartyget byggdes just i Belfast. De kommer också höra historier om Nordirlands mest kände idrottsman, fotbollsspelaren George Best, se de vackra kusterna och de gröna ängarna, men frågan är hur mycket av det segregerade samhället de får se.

De delar där murarna ringlar sig långa och skiljer protestantiskt område från katolskt och skolorna där bara katolska eller protestantiska barn går.

Ian Paisley Junior säger att han drömmer om ett annat samhälle, utan några murar men att det kommer att ta tid.

– Det kan ske när människors sinne ändras, när det gäller fiendeskap, rädsla och misstro. Och det ligger långt fram i tiden. Det är som en blomma, man kan inte bara dra den ur marken, man måste låta den växa. Jag tror vi måste inse att det kommer att ta tid, minst en generation, säger Ian Paisley Junior.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".