Få fälls för misstänkta brott mot PUL

"Ett problem är att för få kan PUL"
2:10 min

Misstänkta brott mot personuppgiftslagen, PUL, leder nästan aldrig till åtal eller strafföreläggande. De flesta anmälningarna handlar om kränkande personuppgifter som sprids på nätet, men det är just på internet som lagen är svårast att tillämpa, enligt Datainspektionen.

Därför behövs det mer kunskap om personuppgiftslagen hos polis och åklagare, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund. 

– Möjligen så borde vi försöka höja kompetensen hos polis och åklagare när det gäller personuppgiftslagen, säger Göran Gräslund.

Tanken med personuppgiftslagen, PUL, är att skydda den enskildes integritet när uppgifter som kan kopplas till en person behandlas.

I dag handlar de flesta polisanmälningarna gällande PUL om texter och bilder på internet som anses kränkande för individen som de avslöjar. Det kan vara nakenbilder, lagbrott, politiska åskådning eller etniska ursprung för att nämna några.

Men det är bara tre fall som lett till åtal och ett till strafföreläggande de senaste sex åren, av cirka 200 brottsmisstankar som anmälts årligen.

Anders Ahlqvist, IT-brottsexpert på Rikspolisstyrelsen säger att ett problem är att det som anmäls som brott mot PUL ofta handlar om annat.

– Det handlar om att folk känner sig förnärmade av saker som är publicerade främst på internet, och där blir det ofta andra brottsrubriceringar som förtalsbrott, säger Anders Ahlqvist.

De är också ett problem att tillämpa PUL när det publicerade materialet läggs upp på servrar utomlands, enligt Anders Ahlqvist.

Av de få åtalen som väckts om brott mot personuppgiftslagen finns till exempel en blogg som publicerat privata personuppgifter om ett barn i en vårdnadstvist med dom, utredning och polisförhör med barnet. Datainspektionen polisanmälde bloggen och det ledde till bötesstraff.

Men många fall hamnar utanför det straffbara utrymmet enligt PUL, och där spelar Datainspektionen en viktig roll. Det kan handla om mindre grova kränkningar där inspektionen håller koll på övertrampen, eller om publiceringen hamnar under undantaget för journalistiskt ändamål.

Men det finns fortfarande mer att göra för åklagare i lagföringen av misstänkta PUL-brott, enligt Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund.

– Jag tror att en del i problemet kanske är att man inte riktigt har klart för sig vilka möjligheter PUL ger. Även om man väljer att gå till åtal på en annan lag, till exempel förtalsreglerna, så har man goda möjligheter att begära skadestånd utifrån bestämmelserna i personuppgiftslagen. Så jag tror att man kan göra mer än vad som sker i dag, helt klart, säger han.

Kammaråklagare Jerker Asplund menar att det straffbara utrymmet i lagen är litet, och att det ofta handlar om anonyma bloggar som ligger på servrar utomlands, men han reagerar ändå på statistiken.

– När vi ser på hur få som åtalats och dömts så ger det en indikation på att vi kan behöva öka kunskapen eller kännedomen om PUL i organisationen, säger Jerker Asplund.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".