Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Cypern toppade EU:s banklista före kraschen

Uppdaterat onsdag 3 april 2013 kl 10.40
Publicerat tisdag 2 april 2013 kl 21.53
Många nyanslutna EU-länder har knappt banksektor
(2:23 min)
Ekonomiekots reporter Tommy Fredriksson. Foto: Sveriges Radio.

På torsdagen öppnade bankerna igen på Cypern, efter att ha varit stängda i ett par veckor. Befolkningen får ta ut en begränsad mängd kontanter och transaktionerna med utlandet kontrolleras noggrant. Enligt en sammanställning hade Cypern före kraschen en gigantisk banksektor.

Cypern har gått med på att ta ut extraskatter för att få lån på tio miljarder euro från Trojkan, EU och ECB och IMF, och därmed undvika finansiell härdsmälta.

Två av krisbankerna har antingen lagts ner eller rekonstruerats. Laiki Bank har övertagits av Bank of Cyprus som har räddats, men förändrats. Och man kan anta att Cyperns banksektor kommer att krympa avsevärt efter kraschen.

För den var stor. Den var rent av störst i EU, visar den sammanställning över bankernas tillgångar i förhållande till BNP, som Riksbanken har tagit fram för Ekonomiekot.

Bankernas tillgångar på Cypern motsvarade mer än åtta gånger landets samlade produktion av varor och tjänster, BNP. De senaste siffrorna är från december 2011.

Det är mer än i kända finanscentrum som Schweiz och Storbritannien och Nederländerna. Sverige ligger femma med en banksektor som motsvarar fyra gånger BNP.

I genomsnitt är banksektorn i EU två gångar större än BNP. Många av de senast anslutna EU-länderna har knappt någon banksektor alls.

En förklaring till Cyperns gigantiska banksektor kan man hitta om man tittar bakåt några årtionden, och det gäller då den södra delen av det delade landet, som motsvarar 60 procent av öns yta. Cypern är en liten ekonomi och den är ungefär lika stor som Uppsala län. Det bor omkring 800 000 invånare i den grekcypriotiska delen och 57 000 i den turkcypriotiska delen.

Det är tre faktorer som i huvudsak har byggt Cyperns finansiella ekonomi:

Efter delningen 1974 inleddes en byggboom som skapade överproduktion, inte olik senare tiders bobubblor på annat håll.

En andra våg av kapitalinflöde kom efter Sovjetunionens kollaps 1992. Efterdyningarna av den ger i dag enorma svallvågor.  

Och inte minst det faktum att Cypern under årtionden har varit så kallad flaggstat. Hundratals rederier och tusentals utländska fartyg har seglat under cypriotisk flagg.

År 2000 fanns fler än 40 000 offshore-firmor registrerade, alltså finansföretag som har lockats att etablera sig på ön genom förmånliga skatter och banksekretess. Offshore-branschen har rykte om sig att användas för så kallad penningtvätt.

Så byggdes den finanssektor som gav Cypern maxpoäng på EU:s banklista, men som nu har råkat ut för en härdsmälta och därmed noll poäng.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".