1 av 2
Krigshoten kan vara ett försök att få militären att sluta upp bakom Kim Jong-un. Foto: Jon Chol Jin/Scanpix.
2 av 2
Vapenskramlet kan vara ett sätt för Kim Jong-un att stärka sin position. Foto: AFP PHOTO/KCNA via KNS/Scanpix.

Nordkoreas krigshot ska stärka Kim Jong-un

Ett annat motiv: att tvinga fram förhandlingar
1:01 min

Hoten om krig från Nordkorea och dess "pojkdiktator" Kim Jong-un blir allt hätskare. Både Sydkorea och dess allierade USA säger att de tar den överhettade ordströmmen på allvar. Men de noterar också att Pyongyang kommit med många tomma hot tidigare, skriver Ekots Asienkorrespondent Nils Horner.

– Det finns inget egentligen nytt i det senaste hotet, säger en talesman för Sydkoreas regering.

Uttalandet från Nordkoreas regim, som kom via dess statliga nyhetsbyrå KCNA, slog fast att ett "krigstillstånd" nu inletts, och att all kontakt mellan länderna hädanefter ska ske i enlighet med ett "krigsprotokoll".

Regimen sa också att varje provokation från Sydkorea eller Washington kommer att utlösa en "fullskalig konflikt och ett kärnvapenkrig".

Men Nord- och Sydkorea befinner sig redan sedan decennier formellt i krig sedan Korea-kriget slutade med en vapenstillestånd, inte något fredsavtal, för 60 år sedan.

Mycket tyder på att den krigiska retoriken mest är ägnad åt att försöka stärka Nordkoreas unge nye ledare Kim Jong-uns ställning på hemmaplan, att få den mäktiga militären i det utfattiga landet att sluta upp bakom honom.

Kim Jong-un är 28, 29 eller 30 år gammal. Han efterträdde härom året sin pappa Kim Jong-il, som i sin tur tog över efter sin far, Kim il-Sung.

Ett annat motiv för hoten från Nordkorea kan vara att försöka tvinga fram förhandlingar, eftergifter och diplomatiskt erkännande från omvärlden, i första hand Washington.

Pyongyang använder en unik metod för att försöka få Obama-administrationens uppmärksamhet: den har senaste tiden hotat att atombomba Washington och att angripa amerikanska militära mål runt om i världen.

Säkerligen vet militärledningen i Pyongyang att varje sådan attack – om Nordkorea ens hade förmågan att genomföra den – vore suicidal.

Washington skulle svara med en förödande motattack som direkt skulle hota regimens överlevnad.

Mera troligt, om Nordkorea verkligen bestämmer sig för ett militärt anfall, vore en attack liknande de som inträffade 2010.

Då sänktes ett sydkoreanskt fartyg av en torped, och 46 sjömän dog. Nordkorea förnekade inblandning, även om en internationell utredning slog fast Pyongyangs skuld.

Samma år angreps en sydkoreansk ö med artilleri. Fyra människor dog.

Kanske tror Kim Jong-un att Nordkorea kan genomföra ett nytt anfall och ännu en gång komma undan med endast en begränsad motattack, eller bara fördömanden och FN-sanktioner.

Kanske tror han att omvärlden skulle vara angelägen om att snabbt åter börja förhandla med Pyongyang. Men skillnaden denna gång är att Sydkorea har lovat att nästa attack från Nord kommer att mötas med en resolut militär motattack.

Sydkoreas nya president Park Geun-hye har knappast råd att verka undfallande inför Kim III. I ett sådant scenario finns en risk att fullt krig blossar upp. 

Det är fullt möjligt att inga våldsamheter utbryter, att Kim Jong-un fortsätter med tomma hot, och att den senaste krisen mattas av, kanske samtidigt som den stora pågående amerikansk-sydkoreanska militärövningen avslutas om några veckor.

Men det finns också en fara att den unge och oerfarne Kim Jong-un felbedömer och underskattar Sydkoreas och Washingtons beslutsamhet att svara på en attack från Nordkorea.

En annan risk är att en liten, kanske oavsiktlig, sammandrabbning längs gränsen mellan och Nord och Syd trappas upp på ett okontrollerbart sätt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".