Svårt att rekrytera nya domare till domstolar

Pensionsavgångarna stor utmaning
2:47 min

Jobbet som domare i svensk domstol lockar inte lika mycket som man tidigare trott. Det är främst i de mindre städerna ute i landet som det är svårrekryterat och där inte sällan redan pensionerade domare får hoppa in som ersättare. På sikt handlar det förstås om rättssäkerheten, säger Ragnar Palmkvist, kanslichef vid Domarnämnden.

– I slutändan är ju risken den att rättskipningen försenas. Om man inte har tillräckligt mycket folk på plats då kan inte heller målen avgöras och det är i sig ett stort rättssäkerhetsproblem. Där är vi mig veterligen inte i dag, men det är väl det som är den stora risken, säger Ragnar Palmkvist.

Domarnämnden är den myndighet som föreslår vilka som ska utnämnas till ordinarie domare i landet, och som tillsammans med Domstolsverket ska se till att lösa rekryteringarna på sikt.

Men antalet ansökningar i genomsnitt per ledig tjänst minskar. Främst är det ett problem utanför de största städerna.

– Av det skälet att många av de som är intresserade och aktuella för den här typen av anställningar har rotat sig på annat håll, och rörligheten är inte densamma i dag som för tjugo, tjugofem år sedan, säger Ragnar Palmkvist.

Den stora utmaningen hittills har varit pensionsavgångarna. De börjar nu gå ner något, men nästan en fjärdedel av landets drygt 1100 domare är i dag över 60, och där mer än var tionde av alla domare når pensionsåldern de närmsta fyra åren.

– De som finns på domarbanan, de som vi kallar för assesorer, de färdigutbildade som är färdiga att söka en ordinarie domartjänst, de har har tagit slut. De räcker inte för att motsvara avgångarna, säger Conny Jörneklint, lagman vid Kalmar tingsrätt.

Sverige har numera en öppen domarbana. Även åklagare, advokater och kronofogdar till exempel kan söka sig till jobbet. Men när till exempel Kalmar för en tid sedan sökte två domare, blev det kris.

Efter flera månader utan en enda ansökan, fick de till slut ge sig ut i landet och aktivt fråga personer med Kalmar-anknytning, berättar Conny Jörneklint. Och redan pensionerade domare får ständigt rycka in vid behov.

– Just nu har jag en tjänstledig domare, vi har en halvtidssjukskriven domare och jag hade inte klarat verksamheten utan pensionärerna, säger Conny Jörneklint. 

Conny Jörneklint, som även är ersättare i Domarnämnden, ser ett problem i att flera unga personer utan erfarenhet av dömande i tingsrätten nu får jobb som domare i högre instanser.

Inom juristkåren är bilden av domaryrket att det är ett hårt arbete, något låst till en ort, säger han, jämfört med jobbet som advokat till exempel som kan innebära en större rörlighet och frihet i jobbet.

– Det handlar ju om att vi måste marknadsföra arbetet som domare på ett bättre sätt, säger Karin Nacke, som är den på Domstolsverket som ansvarar för personalfrågor vid domstolarna.

Flera åtgärder är på gång, säger hon, som att ordna fler antal platser vid domarutbildningarna. Och så vill man utöka en tidigare satsning med att låta jurister prova att jobba ett halvår som domare i kammarrätt och hovrätt, till att även innefatta tingsrätt och förvaltningsrätt:

– En sådan modell hoppas vi vara klara med till sommaren och den kommer att kräva författningsändringar, säger Karin Nacke.

Det betyder att det måste bli lagändringar först?

 – Ja. Så det är en strategisk fråga, säger Karin Nacke.

FAKTA

Antalet ordinarie domartjänster i Sverige har ökat från 1020 till 1120 under perioden 2007-2012. En ökning på närmare 10 procent.

Antalet inkomna mål har under samma period ökat med 18 procent, eller närmare 60 000 mål, från 328 721 inkomna mål 2007 till 388 540 inkomna mål 2012.

22,6 procent av domarna är över 60 år i dag, 253 av 1120. De närmsta fyra kommande åren 2013-2016 fyller 148 domare 65 år.

(Källa: Domstolsverket)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".