Foto: Henrik Montgomery/Scanpix.

”De bästa blir inte domare”

Vill ha högre löner
1:55 min

Att rekrytera nya domare till svenska domstolar blir allt svårare. De senaste siffrorna visar att antalet ansökningar i genomsnitt per ledig tjänst näst intill har halverats sedan 2005. Målen att hantera i rätten blir också allt fler.

Samtidigt som antalet domartjänster de senaste fem åren ökat med närmare tio procent, har antalet inkomna mål ökat med 18 procent under samma tid.

– Det är långa arbetsdagar och det är ett stressigt arbete helt enkelt, som inte motsvaras av en lön som ger konkurrenskraft, säger Thed Adelswärd, Domarförbundets ordförande.

Men som Ekot rapporterat i dag är det, främst utanför de största städerna, svårt att rekrytera nya domare. Många gånger kallas pensionerade domare in.

I längden kan det här leda till stora problem för rättsäkerheten i Sverige. Där dömandet i domstol enligt honom bör utföras av de absolut bästa.

– Ett problem är ju att det inte finns sökande, men också att inte de allra skickligaste personerna blir domare, säger Thed Adelswärd.

Var hamnar de i stället menar du?
– Åklagare, advokater och regeringskansli.

2005 var det 9,2 sökande i genomsnitt till varje ledig domartjänst, förra året hade den siffran sjunkit till 5,7.

Problemet har varit känt sedan länge, i samband med de största pensionsavgångarna inom domarkåren för ett par år sedan, satsades det på att ta fram flera rapporter om domarrekrytering.

Här framgår det till exempel tydligt att antalet utnämnda domare utan fullständig domarutbildning ökar.

Domarförbundet vill se högre löner för svenska domare. Genomsnittslönen för en rådman i tingsrätt och förvaltningsrätt ligger på ganska precis 56 400 i månaden.

I Danmark är motsvarande lön drygt 76 000, enligt svenska Domarförbundet. 

– Vi kan inte konkurrera med till exempel de stora affärsjuridiska advokatbyråerna, men lönemässigt så ligger vi väl till om man jämför med andra statliga anställningar, till exempel åklagare, säger Barbro Thorblad, Domstolsverket generaldirektör.

Hur problematiskt skulle du säga att det här är?
– Min uppfattning är att man från centralt håll från statsmakterna måste lösa den här frågan inom kort, säger Per Grevesmül till P4 Örebro.

Håll dig uppdaterad med Ekot

Följ oss på Facebook och Twitter.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".